Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tronskiftet.
219
drotsen Brahe och ärkebiskop Lenæus kronan på hans
hufvud. Efter aktens slut serverades i slottet en
kröningsmåltid i).
Följande dag svuro ständerna på slottets borggård
åt den nye konungen trohetsed, och grefvar samt
friherrar afgåfvo länsed. På kvällen hade Karl Gustaf inbjudit
Kristina till en sista afskedsmåltid; endast tvenne kuverter
funnos framsatta; alla de uppvaktande stodo kring bordet.
Drottningen underhöll sig lifligt med drotsen, och denne
uppger, att följande replik därvid växlades:
Kristina: Det är bättre att hafva folk af
kondition hos sig än vara kringhvärfd af en hop slätt folk.
Brahe: Detta är visst och klart; och har en stor
hop mycken orsak att tacka hennes majestät för den
höghet och det myckna goda hennes majestät satt dem uti.
Emellertid förtages dem nu tillfället att visa sin
tacksamhet och tjäna ers majestät.
„ Drottningen upptog allt lustigt och fritt och var
själf till sitt vanliga och lustiga humör."
Sent på aftonen under mörker och regn bröt
drottningen upp från staden. Hon åtföljdes af konungen,
ridderskapet till häst och riksråden i vagnar till färjstället
vid Flötsund. Där tog hon afsked under de beledsagandes
tårar. Gråten satt ock drottningen i halsen. „Det syntes
allt som en tragoedia".
Från Stockholm fortsatte Kristina sin färd söderut
öfver Halmstad och Öresund, passerade Danmark och
nådde Brabant, där hon, fri från alla bojor, omsider kunde
kasta sig i katolicismens armar.
Under tiden afslutade Karl X Gustaf riksdagen i
Uppsala samt upptog i sin kraftiga hand regeringstömmarna.
På det omotiverade kriget mot Bremen gjordes ett hastigt
slut, och ett af Kristina framkalladt missförstånd med Por-
’) Fryxell berättar, såsom ett bevis på kronans utblottade
tillgångar, att endast åt adelsmännen och deras damer maten kunde
serveras på silfverfat; präster och borgare fingo spisa från
tenntallrikar, och bönderna fingo nöja sig med träfat. — I slottet hade
Kristina åt sin efterträdare kvarlämnat endast — en gammal säng!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
