Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Finlands generalguvernör.
fällda domar vederbörligen exekverades. Han fann
emellertid snart, att det på landsbygden var klent beställdt
med justitieväsendet. Medan lagmansräntorna år 1638
uppburos af riksråden Johan Skytte (Norra Finland), Klas
Fleming (Södra Finland) och Karl Bonde (Viborgs- och
Kexholms län) samt häradshöfdingeräntorna inkasserades
af Gabr. Oxenstierna, Per Banér, Gustaf Horn, Mattias
Soop m. fi., tjänstgjorde såsom underdomare illa aflönade
och okunniga lagläsare. Af dessa "elake personer"
härledde sig till en icke ringa del alla oriktigheter i landet.
Som grefven fullt insåg, att den usla aflöning lagläsarena
uppburo var hufvudorsaken till deras oredlighet, hemställde
han, att en årslön om tio daler silfvermynt per hvarje
tingsställe skulle tilldelas dem. [En ganska måttlig
aflöning, då tingsställena i hvarje härad vanligen ej voro flere
än 3 till 5.] Då regeringsherrarne såsom domare i egen
sak behandlade ärendet, funno de det visserligen vara
konstateradt, "att till landets men hafva elake lagläsare
mycket hulpit" och en förbättring icke vore att vänta,
så länge deras lön hölles så knapp, men uppsköto med
afgifvandet af en definitiv resolution. Grefvens förslag,
som gällde ett återupplifvande af en förordning från Gustaf
H Adolfs tider, skulle ad interim tillämpas. Regeringen
hade annars tänkt sig, — detta var kanslers votum i rådet
den 29 okt. 1638 — att lagläsaren kunde få uppbära en
sjättedel af häradshöfdingeräntan. Enligt denna
beräkning skulle i medeltal på hvarje lagläsare i Finland hafva
fallit en lön om c. 100 daler, ett belopp som vida
öfversteg hvad de dittills gemenligen fått åtnjuta.
Inrättade jag akademin i Åbo, hvilket skedde
med behörig process. Dessa få ord innefatta i sig ett
faktum, som till sina följder bildar det viktigaste
momentet i Finlands kulturhistoria. Detta har ofta blifvit
framhållet, likasom ock flere äldre och yngre historiker skildrat
tillgången vid akademins fundation. I Svenska
litteratursällskapets förhandlingar och uppsatser 1895 hafva
exempelvis vi under rubriken „Grundläggningen af Åbo akademi"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
