Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar. Det tycks vara ständigt samma historia: kärleken
som förmedlare av ekonomiska intressen. Ett franskt
ordspråk säger: ju mer allting ändras, dess mer är allt
detsamma. Man vore frestad att tro på alltings
oföränderlighet även i minsta detalj, om man inte av en inre
vilja till förändring och förbättring liksom tvingades att
se, att en omdaning och ett framåtskridande verkligen
äger rum. Kärleken sådan den i våra dagar ter sig i
bästa fall hos normala individer är resultatet av en lång
utveckling hos släktet. Allt är således icke evigt
likadant. En nutidsmänniska älskar på ett mera komplicerat
sätt än en primitiv vilde. Hjärnans mogenhetsstadium
bestämmer hos nutidsmänniskan hennes kärlekförnimmelse,
men hos vilden är detta själiska organ eå föga utvecklat,
att man knappt kan tala om någon uppfattning utöver
blotta instinkten. Kärleken igår och idag är därför inte
likartad och troligen skall kärleken i morgon d. v. s. hos
våra efterkommande skilja sig lika mycket från vår som
den från vildens. Detta ger oss skäl att hoppas.
Denna idé om kärlekens utveckling för nödvändigt
med sig, att det till slut skall bli en allt för svår
spänning mellan kärleken och penningen, då ju penningen i
och för sig icke undergår några etiska och estetiska
utvecklingsskeden, utan är ett ganska oförändrat begrepp genom
tiderna. Spännvidden mellan de två sammankedjade
makterna var naturligtvis mindre, så länge individen stod
i släktets barndom, utan den fond av fördjupat
själsmed-vetande, som han nu äger och som ödelägger eller lyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
