Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hantverkare eller utövare av fria yrken var en omöjlig
tanke. Ett sådant svalg var befäst mellan de olika
ståndens vanor och livsbehov att en dylik idé inte kunde få
rum i en adlig hjärna, och knappt i någon annan hjärna
heller. Så regerade fördomarna. Och som det alltid
går — man gör en lag av nödvändigheten — så tog den
förnäma världen, som en naturlig och ganska praktisk
sak, att fattiga adelsmän gjorde kärleken till en
inkomstkälla. De rika damerna fann helt i sin ordning att giva
och männen gjorde ingen svårighet att mottaga, ej ens
att begära penningar. De kände ingen skam däröver och
talade därom helt öppet, som om fullt aktade
levnadsvanor. Vid tillsättandet av höga ämbeten och
värdigheter var det på intet sätt diskvalificerande för en man,
att långa tider endast ha levat på underhåll från kvinnor,
som fattat tycke för honom. Många av Paris grannaste
kavaljerer och elegantaste hovherrar levde uteslutande på
underhåll från älskarinnor, utan att detta blekte strålarna
från deras gloria. Sådan var tidens smak och syn på
tingen.
Nu är förhållandena något ändrade. Det ges
visserligen ännu många män, för vilka det är en absolut nöd- j
vändighet att förvärva penningar genom kärleken och
kvinnan för att nå en position i samhället och få
omsätta sina kunskaper, sina examina eller sin affärstalang.
De behöver m pekuniär start för att komma sig fram,
men den går mest under form av rikt gifte, åtminstone
öppet och offentligt. Männens arbetsmöjligheter är emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
