Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III. Den bedröfliga händelsen med elddonet. |
Den lilla Emma ensam var,
Ty borta var båd’ mor och far.
När nu hon genom rummet lopp
Med sång och dans och glädtigt hopp,
Så såg hon der på byrån stå
Ett eldon, skönt att titta på.
"Ack!" tänkte hon, "hur bra! hi! hi!
Det kan en präktig leksak bli.
Jag tänder på en sticka fort,
Som jag har sett att mamma gjort."
Men Måns och Perlan, kattorna,
De hota med framtassarna;
"Låt vara!" säga de, "du vet
Att pappa har förbjudit det.
Jam! jam! –– kan du det röra våga,
Så står du nart i ljusan låga."
Men Emma inga öron har.
Re’n brinner stickan, ljus och klar,
Och sprakar högt och fladdrar skönt.
Och skenet är båd’ gult och grönt.
Nu Emma gladde sig, min sann!
Och sprang i rummet af och ann.
Men Måns och Perlan, kattorna,
De hota med framtassarna,
"Låt vara!" säga de, "du vet,
Att mamma har förbjudit det.
Jam, jam! jam, jam! släck stickan ut,
Du annars brinner upp till slut."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>