- Project Runeberg -  Pekka Huskoinen /
97

(1895) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Nybyggarna vid Bocksjön - 24. Till kungs.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

heller om att de svenska kvinnorna medförde några
ägodelar. Däremot kungjorde de för sina släktingar, att både
Munter och Piggen vore ovanligt skickliga skomakare, och
skaffade dem därigenom arbete under den tid af året de
voro lediga från jordbruket, fisket och jakten.

Efter kamraternas giftermål kom Ram icke hvar lördag
till mötesplatsen. Han trifdes bäst kring sin jordkoja vid
Björnsjön. Sina förvärfvade björnhudar och andra vilddjursskinn
lämnade han kamraterna, hvilka numera hade beröring
med svenskarna. Mot dessa erhöll han de få saker han
behöfde, eller mjöl, salt och ammunition.

Och så gingo åren.

*


24. Till kungs.



Finnarnas färd till konungen gick i möjligaste måtto
rätt fram öfver skogar, sjöar och vattendrag. De sökte icke
bebyggda trakter, utan undveko dem fastmer. Pekka, som
tillika med Sukoinen bäst kände markerna, gick i spetsen
för tåget, och då alla löpte i samma skidrand, förrådde
ej spåret, att något större antal skidlöpare där färdats fram.
Det kunde ej väcka någon betydande uppmärksamhet, äfven
om någon skulle lagt märke därtill.

Så löpte de en morgonstund med rask fart då Sukoinen
afbröt den nästan jämt rådande tystnaden och sade till
Pekka: »Du viker för mycket mot söder nu, Pekka.»

»Jag gör så,» sade denne lugnt, »emedan jag vill hälsa
på och träffa min gamle vän Daniel Pojlan på Pekkafallet,
om han lefver; eljes lefva väl barnen hans. Jag tänkte vi
kunde dröja öfver hos dem i dag, i fall snön tinar och
skidföret blir dåligt.»

I Pekkas följe var ingen som brydde sig om att man
löpte en liten krok för att träffa en vän och stamförvant.
Några timmar därefter stannade Pekka vid en stor uthuggning
i skogen, och hans följe slöt sig omkring honom. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pekkahus/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free