Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Virket - C. Träslag - I. Jämförelse mellan träslagens olika egenskaper - 3. Virkets hårdhet - 4. Virkets seghet och elasticitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af de allra hårdaste träslagen nämnas pockenholts och
ebenholts. Våra vanligaste träslag ordnas med afseende på
hårdheten sålunda:
hårda: afvenbok, lönn, apel- och päronträ;
medelhårda: ask, alm, bok, ek, oxel, valnöt;
mjuka: fur, gran, lärkträ, al, björk, asp, lind.
Härvid erinras dock om det redan angifna, att gran med
mycket fina årsringar, kådigt furuvirke och masurbjörk oftast
äro ganska hårda och förtjäna uppflyttas i högre klass.
4. Virkets seghet och elasticitet. Böjes ett trä-
stycke utan att brista och utan att återtaga sin förra form,
sedan den böjande kraften upphört att verka, kallas virket
segt: återtager det däremot sin föna form, säges det vara
elastiskt. — I det närmaste förefinnas båda dessa egenskaper
jämte hvarandra i allt virke; men i olika virkesslag gör sig
den ena egenskapen vanligen mera gällande än den andra.
Så är ett virkesslag företrädesvis mera elastiskt, ett annat
mera segt. Ju fuktigare virket är, ju segare; torkar virket
åter, blir det mera elastiskt på bekostnad af segheten. Upp-
värmning ökar segheten. Så krökas band och käppar genom
att lindrigt »sveda» dem.
Med afseende på segheten fram hålles, att lätta träslag äro
segare än tunga, roten segare än stammen, den saftrikare
splinten mer än kärnveden, yngre virke mer än gammalt.
Till de segaste träslagen hänföras: afvenbok, alm, ask,
asp, björk, en, hassel, korgpil, lönn, oxel.
Al och bok samt kärnved af ek äro föga sega.
JElasticiteten ökas genom virkets uttorkning och är i all-
mänhet stor hos tunga träslag. Den har stor betydelse vid
virkets användning till en mängd föremål, såsom t. ex. till
master, åror, träfjädrar, spad-, yx- och hammarskaft m. m.
Elastiska träslag äro alm, ask, asp, björk, ek, gran
och lönn.
Afvenbok, al och fur äro föga elastiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
