Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftonstämningen vid Vuosijärvi och den fläkt vi här fingo
mot oss från samma skogssjönatur fyldes af nya
intryck.
Vi hade ströfvat omkring i Saarijärvi, följt Fieandts
reträttlinje under 1808 års krig ett stycke mot Perho,
i värkligheten genomlefvat den Saarijärvistämning vi
redan som barn vunnit, då vi lärde oss deklamera
„högt bland Saarijärvis moar ...“ och voro nu på väg
ned mot Jyväskylä. Vi lämnade inlandets ödsliga, vildt
sköna skogstrakrer. Intrycken och minnena från dem
upptogo oss, vandringen gick mekaniskt och då vi icke
nu hade sinne för något nytt, läto vi dagen gå under
oafbruten marsch och nådde vid midnatt Jyväskylä.
Dagsrekordet — öfver 5 mil — blef vårt längsta och
tröttheten, äfven den var den intensivaste vi känt på
vår färd. Ett godt nattkvarter var det vi behöfde, men
alla förhoppningar på sådant svekos. Med ett snäsigt
„studenter tagas ej emot nattetid“ stängdes societetshusdörren
igen midt för vår näsa och på golfvet i gästgifveriets
dagboksrum nödgades vi reda våra läger så
godt sig göra lät. En plaid är dock knapp såsom enda
resurs vid ordnandet af en bädd på ett osopadt golf
och hvilan här i „Keski Suomen pääkaupunki“ blef
sämre än i det torftigaste torp vi gästat under resan.
Det må dock vederbörande till heder nämnas, att man
om morgonen insåg sitt misstag, och följande natt togo
vi behagligt utsträkta i svällande pauluner skadan igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
