Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skrifkarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
»Skref han!» utbrast jag förvånad och såg på
Lasse tillbaka.
»Jo men! Han var slängd att skrifva, och far
hans — en slarfver för resten — narrade pojken att
skrifva namn på ett sådant där lånepapper, du vet,
som bankerna ha, och fick 800 kronor på det i
stan. Men det blef upptäckt förstås — det blir det
alltid — och Olle, fadern — han var snickare och
hade allt smått om. smulorna, så att nog för att
han kunde behöfva styfrarne alltid — vardt häktad
i själfva julveckan. Jo jo, det var en julvecka det
för den fattiga Mina med sin barnskara!» fortfor
Lasse vekt och såg tankfullt framför sig. »Den
glömmer hon nog inte! Och när karlstackarn kom
ut, så var han som en hamn, som en väl kan för-
stå, och så gaf han sig i väg till Amerika, och nu
lär han skicka hem en slant då och då, har jag
hört. Nog är väl Mina en duktig människa, men
visst är det knalt för’na».
Så satt den välvillige Lasse och pratade om
Mina i Backen och hennes man, och jag fick snart
reda på hela den sorgliga tilldragelsen.
^ fût
Då jag hörde Minas namn kom jag genast ihåg
henne själf som ung: liten och blek med stor, buktig
näsa och gråa ögon, alltid seg och ihärdig lik sin
mor. Denna, som var stor och lång och säkert sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
