Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fnysen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
lig, fast han nog kunde säga ifrån, då det knep..
Han bar alltid s. k. lördagsskägg — åtminstone
sedan han blef så pass att han fått skägg — påi
måndagen lika väl som på lördagen, och det bleff
aldrig hvarken längre eller kortare, hvilket natur-
ligtvis berodde lika mycket på hans dåliga rakdon
som på växtligheten.
Själf mente han alltid tro på, då denna fråga
någon gång kom på tal, att orsaken var hans rysans-
värda skäggväxt. Men folk trodde inte gärna pä
det skrytet och det med rätta, ty de få och glesa
strån, som prydde eller rättare missprydde Fnysens
lilla rynkiga ansikte, de skvallrade just inte om någon
vidare kraftig urkälla; och så sads det också att
han ej fått något förrn han passerat 30-talet.
Fnysen var förtjust i mångt och mycket, ej minst
i snus, god mat och bränvin, det senare dock med
måtta, hvilket hedrar honom än i dag; men se kvinn-
folk, det var hans ögons tröst och hans hjärtas nöje!
Och långt ifrån ondt i det! Ty han gjorde dem
aldrig något illa, men väl gjorde eller hade åtmin-
stone de gjort honom slikt, är jag rädd.
Nu var ju karln gift och gammal och en smula
stagnad och hade väl lekt den mästa rommen af
sig, men ett kvinnfolk, som inte såg alltför svårt ut,
kunde dock fortfarande få hans små pigga ögon att
glänsa och hans läppar att le. Han blef gärna och
ofta kär och brydde sig föga om att jäntorna skrat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
