Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på svältkur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men tyst! Därute hördes stapplande och trip-
pande steg och någon, som småpratade, och in kom
en gammal gumma med skumma ögon, darrande
hufvud och korta kjolar; i ena handen höll hon en
stäfva, vid den andra ledde hon en flicktulta på en
tre, fyra år.
»God dag, mor», sade Åke, medan den gamla
steg ur sina trätofflor. »Vet -ni hvar nämndemans
håller till?»
»Håller till? Nämndemans? Vill han träffa
nämndemans?»
Gumman såg nyfiket på främlingen, under det
att hufvudet darrade hit och dit, och Hilan stod med
fingrarna i mun och tittade förvånad med sina stora,
blåa ögon.
»Javisst vill jag det», förklarade Ake. »Men det
är ingen hemma.»
»Nej, det är klart det», tyckte gumman, som nu
hade sett nog och begaf sig till spisen, där hon bör-
jade pyssla om den nästan utslocknade elden. Här
blåste hon, så att rök och aska stodo om henne,
och sedan hon därefter hostat slut, sade hon till den
tålmodigt bidande Ake:
»Nej, det är klart det. De äro ute och ta hö
uppåt fäbodskogen och lära väl inte komma hem
förrän i natt.»
»I natt», upprepade Åke, lång i synen, tackade
för underrättelsen och gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
