Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Före - XX. Riktningen af Ludvig Filips system - XXI. Upproret vid Lamarques begrafning den 5 Juni 1832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56
filosofi hinna till folket: det år genom den, som
folkets röst hinner till thronen. Ju mer man
dåmpar floden, desto starkare blir öfversvåmnin-
gen. Tankan låter aldrig befalla sig och en kla-
gan, skrifven på murarne i en fångelsehåla, kan
tjena till bidrag i tidens historia.
XXT.
En af Frankrikes mest populåra mån var La-
marque, generallöjtnant och deputerad. Utan an-
nat arf efter sin far ån kärleken till frihet och
fådernesland, började han sin bana som simpel
soldat, och årofullt deltog han i Napoleons batal-
jer. Snart erköll han kaptensgraden och efter
freden vid Luneville skickades han som brigad-
general till Spanien. Han deltog sedermera i den
stora segern vid Austerlitz och under den fred,
som hårefter följde, bitrådde han Josef Bonaparte
1 eröfringen af konungariket Neapel. Till belé-
ning härför ville konung Josef utnånna honom
till sin adjutant, men Lamarque undanbad sig
denna åra, emedan han då måste lemna sitt få-
dernesland. Vid Wagram dödades fyra håstar,
hvilka han efter hvarann bestigit, och hår utnåm-
des han af kejsaren till officer af hederslegionen.
Vid Napoleons återkomst från Elba blef Lamar-
que först kommendant öfver Paris och sedan ge-
Beral-en-chef öfver arméen i Vendée, och då ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
