Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Professionella och amatörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyndar sig. Det är inte deras mening att döda honom*
Nu är de färdiga. På kommando släpper de honom
alla på en gång och skingras, en av dem med hans
skor i handen: ty han vet ett ställe där han kan få en
halv dollar för dem. Mannen sätter sig upp och ser
sig förvirrad omkring. Även om han skulle haft lust
till det, är det hopplöst att försöka förfölja dem i
mörkret och i strumplästen. Jag stannar ett ögonblick
och ser på honom. Han känner på sin strupe, utstöter
några torra, harklande ljud och vrider på nacken, som
om han ville förvissa sig om att halsen inte är ur
led. Men så springer jag min väg och är snart hos
kamraterna, och jag ser honom aldrig mer — fastän
jag alltid skall se honom framför mig, där han satt i
stjärnljuset, förvirrad, en smula förskräckt,
fruktansvärt omtumlad, och rörde huvud och hals med små,
underliga ryck.
Fulla karlar är något särskilt för vagabondpojkar,
och var de än befinna sig, är de alliid på utkik efter
sådana. Fulla karlar är deras lagliga byte, liksom
flugan är spindelns. Det är ibland rätt lustigt att se
dem hantera en drucken, i synnerhet om han är
hjälplös och ingen kan komma och störa dem. Vid första
angreppet ryker hans pengar och andra dyrbarheter.
Sedan sätter de sig i en ring omkring honom, liksom en
flock indianer. En pojke får plötsligt begär efter den
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
