- Project Runeberg -  Långholmsdrömmar /
6

(1889) [MARC] Author: August Palm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

farbror förstår, sade Wadman och blinkade skälmskt med
ögonen i det han tillade: Som farbror vet fins här ju
ingen annan lämplig plats än hos farbror, ty Jehovah och
sonen tål ju inte alls att man får litet lifvadt ibland,
tillade han suckande.

Hjärtans gerna får ni vara här, välkomna, svarade
Petrus. Det är förargligt att jag icke kan få vara med,
jag har en liten affär som jag är tvungen att göra upp
i afton, så att du, bror Wadman, gör mig nog den
tjänsten att passa på porten.

— Det skall jag visst, svarade Wadman.

— Här har du nycklarna, men släpp ingen in, som
inte har klara papper, bad Petrus.

— Nej, var lugn, försäkrade Wadman i det han
skyndade sig ut för att säga åt gudarne att allt var klart
till deras lilla zwyck för aftonen.

Det dröjde icke länge förrän i Petrus’ portvaktstuga
ljödo muntra sångar, ackompagnerade af gitarr,
omväxlande med glasens klang.

— Hade man inte detta lilla kryp-in, där man
kunde en och annan gång tillbringa en glad stund så
vore här rent outhärdligt, sade Merkurius i det han tömde
sin bägare.

— Hvarför äro vi också sådana åsnor att vi låta
den gamle Jehovah kommendera oss? Man kan ju både
bli döf och galen af de eviga basunstötarna och
sångerna som skrålas här, sade Mars och reste sig upp
förargad.

— Du har rätt bror, men låt oss trösta oss med
att vi ha en sådan glad och gästfri portvakts-kurre, sade
Bacchus i det han fylde de tomma bägarne. Hans skål,
go’ vänner!

Den mottogs och tömdes med entusiasm och till
långt fram på natten fortsattes pokulerandet. Då de
slutligen i ganska upprymd stämning aflägsnade sig, gnolade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:23:55 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palangholm/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free