- Project Runeberg -  Ur en agitators lif /
128

(1904) [MARC] Author: August Palm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betala. Det gällde att hålla sig rak i ryggen, ty naturligtvis
skulle det vankas moralkakor och det af utsöktaste slag.

Jag mottog dessa, men lät fattigvårdsherrarne på samma
gång förstå, att om någon arbetat under den gångna sommaren,
så var det jag, fastän det var ett ideelt arbete, som folket ieke
förstod att uppskatta och betala samt beklagade att vederbörande
i det hänseendet icke höjde sig öfver massan af folket.

»Malmö Nya Allehandas» revyskrifvare »Lars» satte mig
naturligtvis på arbetsinrättningen för denna historia, som för
honom var ett »gefundenes fressen», men jag betalade honom,
så fort min »Folkvilja» ånyo uppstod, med följande:

»Malmö Nya Allehandas revyskrifvare »Lars», som i förbigående sagdt
är en kuggad student, hvilket allt för väl synes af hans torftiga revyer, satte
helt nyligen utgifvaren af »Folkviljan» på arbetshuset. Lars! Lars! Håna ej!
Huru tror han att det går honom själf en dag, när bönderna blifva så kloka
att de ej bry sig om att prenumerera på antikvitetstidningen Malmö Nya
Allehanda, något som man’i böndernas eget intresse måste hoppas ej dröjer
alltför länge.»

Tidningen ifråga och »Lars» själf ha för länge sedan skattat
åt förgängelsen. Stackars Lars, hans sista dagar voro sannerligen
icke trefliga! Det gick honom som det går med proletärerna:
då han blef gammal och utarbetad bortkastades han likt en
utkramad citron. Och ändå hade han varit en af klassamhällets
trognaste gårdvarar!

Nu gällde det att fatta beslut om hvad som skulle göras för
framtiden. Skulle det arbetas vidare, måste rörelsen ha ett
tidningsorgan till sitt förfogande. Detta var ett hufvudvilkor, men
det gällde att skaffa pängar så att tidningen kunde utkomma
regelbundet och vara tryggad för en tid, så att ej de ekonomiska
svårigheterna för tidningens upprätthållande skulle förlama det
öfriga arbetet. Det gälde att fundera ut, hvarifrån detta
rörelsekapital skulle tagas, ty jag hade beslutat, att ifall ej pängar för
tidningens återupprättande kunde anskaffas, skulle jag förklara
mig besegrad och återgå till »näringarna», som jag så ofta af
visst folk blifvit rådd till.

Jag beslöt att fara öfver till Köpenhamn, där jag hade
åtskilliga förbindelser. Jag hade då och då, sedan jag började
agitationen i Sverige, haft tillfälle att inför Köpenhamns arbetare
redogöra för min verksamhet samt för arbetarförhållandena i Sverige.
I regeln hade jag talat för öfverfyllda hus och mina anföranden
hade slagit väl an på de köpenhamnska arbetarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paagitator/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free