Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandra genom hela den svenska pressen. Sålunda skrefvo
tidningarna att pressen ramlade från andra våningen ned på gatan.
Detta var osannt, ty tryckeriet var beläget på nedre botten i
glasmästare Söderbergs hus, Mårtensgatan 14 och sätteriet två
trappor upp i samma hus. Sedermera flyttades det hela ned i
källare våningen åt gatan. Se här t. ex. hvad som skrefs i
»Fäderneslandet» i »Bref till syster Ulla» (den 18/s 1881):
»Den lilla historia jag nu vill berätta, rör den likaledes ofvanbemälde
mäster Palm, den socialistiske skräddaren. Från Malmö omtalas nämligen,
att ett olycksöde, hvilket för mästers framtida verksamhet anses som ett
svårt omen, inträffat då han skulle trycka första numret af sin tidning, den
s. k. »Folkviljan». Tryckpressen var belägen i ett hus 3 tr. upp.
Ögonblicket efter det pressen blifvit satt i gång, gaf trossbottnen vika och
därmed äfven en del af busgafveln. Genom denna dansade pressen ned på
gatan och låg sedan illa ramponerad i rännstenen.
»Söndags-Nisse», som också hade roligt åt historien,
förmenade att jag »tryckt för hårdt åt med prässjärnet».
Att tryckpressen efter den färden för tillfället blef olämplig
att mottaga de väntande formarne, är lätt att förstå. Nu voro
goda råd dyra, ty reparationen på pressen kräfde ett par dagar
och tidningen var annonserad att utkomma påföljande dag. Jag
måste således ge mig ut på spaning efter någon, som ville trycka
tidningen, men öfverallt möttes jag af ett bleklagt nej. Till sist
träffade jag ändå på en, som förbarmade sig öfver mig och min
Folkvilja, nämligen redaktören af »Nya Skåne», numera aflidne
juris kandidat Hemming. Formarne transporterades dit i en
fart och tidningen kom ut i rätt tid. Hemming, som inom
parentes sagt visade sig lika nyfiken som jag att få se det första
aftrycket, gaf mig den komplimangen: »Jag gratulerar. Den
tidningen kommer att gå.» Första »ledaren» hade till rubrik
»Hvad är lifvet och huru kunde det vara?» hvilken i glödande
ord skildrade folkets förtryck, kapitalherradömmet och
nödvändigheten af massornas organisation.
Nå väl, han blef sannspådd, ty om också »Folkviljan» fick
bita i gräset, så lefva och frodas de åsikter, denna Sveriges
första socialistiska tidning förfäktade. Men vedermödorna, som
begynte med det första numret, skulle bli vida värre. Snart kom
ekonomiska svårigheter till; äfven hade jag förargelse hvarje vecka
då tidningen på grund af slarf från tryckeriet aldrig kom ut på
bestämd tid. I femton veckor höll jag ut på detta tryckeri, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
