Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.
mening, så blir, vi upprepa det, den rådande myndigheten i
dessa frågor allt fortfarande så godt som allrådande eller
sjelf-styrande. Då konsistoriet vidare allt jemt är sammansatt af
så många olikartade, ofta stridiga, alltid till största delen icke
specielt sakkunnige medlemmar, hvilka äfven enligt nu gällande
statuter äro ålagda den orimliga embetspligten att afgifva
motiverade domslut i ämnen, som de till största delen icke
begripa, så qvarstå i sjelfva verket de föråldrade förhållandena
vid våra universitet i detta hänseende väsentligen orubbade
och i och med det samma äfven den förnämsta roten till de
s. k. »universitetsskandalerna», till skam och skada för både
vår vetenskaplighet och våra universitet.
Ett stort steg framåt i fråga om vårt akademiskå
befor-dringsväsen är, såsom ofvan är antydt, utan tvifvel taget
genom stadgandet i §§ 80 och 81 af de nya statuterna,
hvarigenom fakultet, sektion eller konsistorium eger rättighet att
utan föregående ansökning och prof afgifva förslag till
besättande af lärareplats. Skälen till att rättigheten äfven under
denna utvidgade form så sällan begagnas torde vara af
flere-handa slag. Med den utveckling vår vetenskaplighet 1 trots
af så många ogynsamma förhållanden onekligen eger, inträffar
det endast ytterst sällan, att vid något af universiteten ej
finnes någon vetenskapsidkare, som inom den utsatta eller
förlängda proftiden skulle kunna medelst en afhandling och
tvenne profföreläsningar göra sig kompetent till att varda en
vetenskaps förnämste målsman vid vederbörande universitet,
och under sådana omständigheter skulle det ju vara ett
förödmjukande fattigdomsbevis att till den lediga platsen kalla
en om också framstående utländing. Att vetenskapen vid ett
svenskt universitet bör, så vidt möjligt är, tala svenskt
tungomål är en fordran, hvars vigt ej kan med fog bestridas.
Men ej sällan fasthålla vi denna vackra grundsats på ett sätt,
som hvarken ur nationel eller vetenskaplig synpunkt torde
kunna försvaras. ’Våra universitets fattigdom på medel att vid
sig fästa framstående vetenskapsidkare, när sådana stå att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
