Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igenkände hon den falska vännen, fru Tale
Gert Rantzau, henne, som hon trott så väl
en gång. Och med ens förstod hon, hvem
det var, som förvändt herr Bendix syn’ och
sinnen, så att han blef karg och vred och
Erik Lange ogunstig.
Hur hade ej fru Tale utspridt, att hon —
Sophie — ville utplundra sin egen son, sin
älskade Tagelille genom att stämma honom
till sig och använda de medel, som han skulle
brukat för en resa i Italien. Hon förstod
icke, den barnlösa frun, att man kunde längta
så efter sin ende son, känna sig så i hjärtat
bedröfvad, att man måste bedja honom om
tröst och värmande ord.
Från det ögonblick Sophie sett fru Tale
var hvarje skymt af hopp och mod utblåst
inom henne. Det hade varit som en
flämtande låga, därför’ kunde en så ringa
vindpust släcka det.
Bedröfvad gick hon mot aftonen ånyo ut
genom porthvalfvet och öfver vindbryggan.
När hon kommit på andra sidan slottsgrafven
vände hon sig om mot det till dans och
festlighet upplysta slottet, och för första gången
skar det som ett bittert verop genom hennes
sinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
