Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser jag andra sofvande hus, andra skumma,
främmande gator, och då går jag där ensam
och letar mig fram till en man, hvilken vakar
och dock drömmer, en man, som först släcker
sitt ljus, när gryningen randas.
Hon följde sonen upp till härbärget och
kastade sig fullt klädd på sängen, ty så fort
Auroras rosenfärgade fingrar tecknade sig på
firmamentet, skulle hon vara redo till affärd.
Hur kunde hon sofva en natt som denna,
då hvad som vår rikast lif för henne slutligen
vaknat ur väntans långa dvala? Hon hörde
sonens lugna, jämna andetag från kammaren
innanför och visste, att hon, när dagen inbröt
och någon tilläts lämna staden, skulle taga
farväl af honom endast med en kyss på
pannan. Hans sunda, ostörda, bekymmerfria sömn
var henne helig. Hur länge sof man väl så
tryggt?
Så snart den första gråa strimman dag
genomträngde mörkret, reste Sophie sig upp
och böljade tyst ordna sig för resan. Hon
gaf sig icke tid att se ut genom de små
rutorna för att få veta, hurudant vädret var,
gladdes ej heller, när hon klädd kom ned på
gården och såg himmelen molnfri och hög.
Skyndsamt steg hon upp i vagnen, och hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
