Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tg
1 bief ordentligen antagen till Liber
Studiosus.
Nu hade jag således någon utsigt
och fick börja mina studier. Så ofta jag
»nötte någon Professor på gatan, lyftade
jag af mig hatten långt förut, och för
Hans Magoificence bugade jag mig ända
ned i marken; hvarigenom jag så
småningom förvärfvade mig deras vänskap;
ty att ödmjukhet verkar otroligt vid ett
Lärosäte såg jag genast på Auditorium,
der en viss Professor, då han ankom
och passerade emellan den uppresta
ungdomen, alltid med en mera mysande min
betraktade mig och en liten bugande
herre, än någon af de andra.
Medvetandet af min stora värdighet
som fri, och fri student, hade
uppmuntrat mig ganska mycket, och åter gifvit
lif åt mitt naturliga giädtiga lynne.
Detta och min verlds-kännedom, hvilken,
ehuru liten den än kunde vara, utan
skryt sagdt, var vida större än den öfriga
studerande ungdomens, förskaffade mig
snart många ’ bekanta, och bland dem
flere Ridders - och Adelsmän (extra
capita). Unga Baron von Orten, eller
kanske rättare efter utanskrifterne på
bref-ven från hans mamma, Le Baron cle
VOrten* blef till och med min bror och
synnerliga vän.
Efter moget öfvervägande hade jäg
ämnat bii Jurist; men som dertill
fordrades kunskap i Latin, och jag i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
