Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer skulle fria, det då platt inte skulle
ske till en flicka som tjenaf i någon stad.
Mot aftonen började mitt lynne
jem-te vädret att förbättras, regnet upphörde,
och en den lugnaste afton följde pä den
stormiga dagen. Mina resonementer
inom mig blefvo mera lätta och lugna;
visserligen framsKiögo väl då och då
half-brutna suckar, och en liten böjelse att
mgjuta tårar kände jag äfven i mina
ögon; men jag var icke mera så ond
som förut, endast sorgsen.
En . liten flicka, som med brådska
sprang framför min kärra , för att hinna
till närmaste grind, i hopp att få en slant,
fäste min uppmärksamhet och roade mig.
Jag körde sakta för att iåta henne hinna
före mig till grinden, det hon också
rig-tigt gjort, om icke en pojke, utan
aktning för könet, i deisarr*ma kommit
springande och knuffat hickan i diket, för att
sjelf få öppna grinden för mig — Att en
sådan niding ej kunde få ett Öre, var
ganska naturligt; tvärtom visade jag
honom, tili hans förargelse, att jag väl
ägde löspenningar, men då han
framräckte hatten, höll jag, i stället för att
gipva något, ett ganska strängt
förrnanings-tal Till honom, och frågade till råga
der-på, om han kunde läsa; hvilken fråga
jag ganska rigtigt gissat skulle misshaga
honom på det högsta, också begaf han
sig dervid på flykten. — Flickan hade
e-anedierud ej förlorat modet, utan begagna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
