Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 4. Kristendomens anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
dens religioner, en karaktär, som man icke kan misstaga
sig på.
Det för kristendomen egna? En religions väsen och
egenart kan lika litet som en personlighets uttryckas i en
enkel formel. Det är också till mera än en formel, det
är till en tankevärld, en åskådning, ett livsprogram jag
visat, då jag anger det för kristendomen karaktäristiska
som evangeliet om synd och nåd, om Guds dömande
kårlek och hans barmhärtiga stränghet uppenbarad i Jesus
Kristus. Paulus uttrycker det så: Vi predika den korsfäste
Kristus. Greker och judar, olika religioners bekännare,
dyrkare av skilda gudar och skilda ideal, en var har sin
väg: tankens flykt mot det eviga ljuset eller underverk
av Jahves blottade arm eller det gudomligas påtagliga
ledning av vårt liv, en var nämner något särskilt som det
högsta. Paulus, som genom ögonsikte kände många
religioners fromhet, besinnar sig på det för den kristne
viktigaste. Vi — vi kristna i motsats till judar och hellener,
Mithrasmyster och Isisdyrkare — predika den korsfäste
Kristus.
Synd! En dyster skugga glider över själens himmel.
Stå vi där igen! Så förhärdad är alltså ännu den kristna
teologien, så lever den i unken klosterluft, i grå medeltid
mitt i ett släkte, som redan har skönhetsdyrkans och
livstrons stora befrielseverk långt bakom sig! Genom
århundraden har den västerländska mänskligheten plågats
av dogmerna om arvsynd och verksynd, om utkorelse och
fördömelse, om straffdomar och helveteskval. Ängslan för
synden har berövat oss Guds himmels solsken och blekt
glädjens rosor, den har fördystrat och förfulat vår egen
tillvaro och gjort oss till småsinta häcklare och angivare
mot vår nästa. Är det underligt, att en diktare, som
upplevat puritanismens andliga tryck vill fly från männi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
