Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 4. Kristendomens anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
stora världsreligionerna för att visa, att de alla blott
äro olika vägar till samma eviga sanning. Den del av
sällskapets skrifter, som behandlar hinduismen, andas
visserligen en stark självkänsla och en orubblig visshet
om att Indien klarast och fullkomligast uttryckt den
eviga dharmas, den eviga lärans väsen. Men författaren
finner dock ord för den varmaste uppskattning även av
kristendomen och islam. Den kristna läran om
treenigheten, vilken underbar visdom! Det är ju läran om den
gudomliga principens nedstigande i världskretsloppet
och dess återvändande till sig själv. Och läran om
Kristus, sann Gud och sann människa, så djup att de kristna
själva icke fullt kunna fatta den, uttrycker ju all indisk
fromhets grundtanke: att själen är ett med Brahman,
med det Ena Gudomliga. »Den allvarlige forskaren
finner en full överensstämmelse i de heliga förkunnarnas
utsagor i alla länder. Ty sanningen är en, och alla
religioner äro till sitt väsen en och densamma. Det finns
blott en evig religion, det kan icke finnas två. Var ligger
då orsaken till all olikhet?» Här tystnar den blide
hinduen. Med österlänningens fina takt tillägger han endast,
med tydlig adress, det bibliska ordet: Si, huru gott och
ljuvligt det är, att bröder kunna bo i endräkt tillsammans.
Vi förstå hans tystnad. Kan man förtycka indiern,
som hyser den fasta övertygelsen, att alla religioner blott
äro olika uttryck för samma sanning, om han menar, att
kristendomens djärva anspråk icke ha sin grund i det
religiösa budskapet utan helt enkelt äro ett utslag av den
självförhävelse, som västerlänningen i alla stycken visar
mot de färgade folken, vilkas egenart han föraktar och
som enligt hans mening icke ha någon annan
bestämmelse i världen än att böja knä inför den segrande euro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
