Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 2. Fuga mortis — flykten för döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
sitt liv i dödens tecken och som från barndomen har en
skärpt känsla av dess allvar — ofta tack vare en lika
skärpt känsla av livet. . . När och hur ernådde jag tron
på Gud, föreställningen och förnimmelsen av Honom?
Jag tror att det var på samma gång som föreställningen
om döden. Döden — o ve! — hängde på något sätt
samman med Honom.»
Hans fall är icke enastående. Man frågade barnen i en
buddhistisk söndagsskola — den japanska buddhismen
har inrättat sådana efter kristen förebild— vad de tänkte
under den tysta andakten inför det öppnade
Buddhaalta-ret. Det gavs en del märkliga svar. Flera säga: »En hemsk,
sorgsen stämning.» En: »Jag måste tänka på människans
död.» Andra: »Jag känner min egen död.» — »Det är
som om jag såge en död människa.» Eftertankens
stillhet, en stund av samling och allvar, betyder alltså redan
för barnet ett tyst möte med döden!
Själv minns jag mycket väl en liten gosse, som brukade
sitta om kvällarna och se mot väster, när solen gått ned.
Mot en blekgul vårhimmel såg han kyrkogårdens svarta
träd och de långa raderna av träkors ställda tätt intill
varandra, som seden var i hans hembygd. Då tänkte
han: Vart ha de gått alla dessa, som vila under de mörka
korsen framför den bleka himlen? Och när jag själv
ligger under ett sådant kors? Ångesten inför livets stora
gåta förnams för första gången i barnets själ. När han
sedan kröp ned i sin lilla bädd, kände han en pinsam
oro vid tanken på att den var ställd just i det hörn av
hela det stora huset, som låg närmast de svarta träden
och träkorsen. Det kändes som om osynliga tåg ville
draga honom från hemmets vänliga trygghet och värme
till den förskräckliga kylan och ensamheten därute. I sin
ångest upprepade han gång på gång några ord ur en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
