Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 142 —
Kolaren.
D«;t tycks, som ni behöfde hvila. Kommen ;
Hvad detta ringa tak förmår, är edert.
TColar hustrun.
Hvad vill den späda jungfrun under vapen?
Dock — det är sannt; vi hafva bistra lider,
Då äfven qvinnan bör i pansar klädas!
Del sägs, alt sjelfva drottning Isabeau
Beväpnad syns i fiendernas läger,
Och att cn flicka, dotter uf en herde,
Har stridt och segrat för vår rätta konung.
Kolaren.
Hvad pratar du? Gå in i hyddan, hämta
En bägare ål jungfrun till förfriskning!
(Kolarhustrun går in i hyddan.)
Raimond (titi Johanna).
Ej alin menskor äro grymma, ser Ni!
I vilda skogen finnas goda hjertan.
Nu fatta mod! Se, stormen rasat ut,
Och vänligt strålande går solen neder.
Kolaren.
Jag gissar, alt J söken kungens här,
Dä väpnade J ären — sen er före!
Ty Engelsmännen ligga när intill,
Och deras hopar ströfva genom skogen.
Raimond.
O ve! hur komma vi då undan?
Kolaren.
Dröjen,
Till dess min gosse kommer hem från staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
