Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigrid Storråda och Brynhild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en lång meningsstrid, innan saken kan betraktas som tillräckligt
utredd.
Mindre blir väl att säga om den andra svåra punkten,
nämligen spörsmålet, hur också tyska dikter (såsom Nibelungenlied)
kunnat tillägna sig drag av den historiska svenska drottningen.
Svaret blir ungefär detta: »När nordiska män under
flera skilda tider av tyska män fått höra tyska dikter om
Sigurd och Nivlungar samt upptagit det lånade stoffet i
skaldeverk på sitt eget språk, så har man väl rätt att antaga
en ömsesidighet i meddelandena; d. v. s. när det gemensamma
diktstoffet i Norden fått en ny utvecklingsfas, kunde
denna upptagas och användas av tyskarna.»
Omkring mitten av 1200-talet uppstod ju den väldiga
Thidreks saga av Bern på sådant sätt, att en norsk man (eller
några norska och möjligen även isländska män) i köpstäder
(väl i synnerhet i Bergen) togo reda på de sånger om
Thidrek, Nivlungarna, Sigurd, Attila m. fl., som tyska
köpmän kunde uppläsa; innehållet av dessa tyska sånger
upptecknades sedan på norsk prosa. Och det är anmärkningsvärt,
att upptecknaren stundom påpekar skiljaktigheter mellan
den tyska dikten och motsvarande framställning i nordiska
sånger (eller sagor). Det är väl högst sannolikt, att nordbon
genast vid åhörandet av tyska dikter meddelat sin tyske
interlokutör dylika iakttagelser, och att på denna väg nordisk
nydiktning kunde bli bekant i Tyskland och där tillgodogöras.
Man skulle till och med kunna tänka sig, att det uppstått
ett slags vana eller fast plägsed, att nordiska och tyska
köpmän vid sina gemensamma dryckeslag för varandra uppläst
sina nationella dikter över ett och annat ämne; därvid
skulle givetvis diskussioner över likheter och olikheter och
meningsutbyten om vad som vore vackrare och intressantare
lätt uppstå, och nog vore det underligt, om blott skandinaverna,
men ej tyskarna skulle ha dragit nytta av sådana jämförelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
