Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk namnforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina egenartade namnbildningslagar. Det är därför en
lycklig omständighet, att den kände språkforskaren prof. Elof
Hellquist valt de svenska sjönamnen (i Svea- och
Götaland) till föremål för en omfattande specialundersökning. Hur
drygt och svårbehandlat materialet är, kan i någon mån
slutas darav, att hela verket omfattar cirka 1000 sidor. En
populär sammanfattning av arbetets huvudresultat har Hellquist
själv lämnat i uppsatsen »Våra sjönamn» (Nord. tidskr. 1907).
Här må ytterligare nämnas att samme förf. år 1905 utgivit
en stor monografi »Om de svenska ortnamnen på -inge, -unge
och -unga». – Det är väl troligt, att våra åar (forsar, bäckar
o. s. v.), fjordar (vikar, sund o. s. v.) och uddar (näs,
landtungor), berg (toppar, åsar, kullar, klyftor, dalar o. s. v.), öar
(holmar, skär, grund o. s. v.) och skogar (lundar, hedar o.
s. v.) komma att tarva ungefär lika utförlig behandling som
sjönamnen för var särskild grupp. Här blir arbete nog för
många forskare.[1]
Då man nästan måste hisna inför dylika kolossala
företag, blir det en lisa att besinna, att ortnamnsforskningen
också inrymmer uppgifter av ganska anspråkslösa proportioner.
Så t. ex. kan en monografi över namnen på gator, torg,
parker, kvarter m. m. i svenska städer, när en sådan monografi
en gång kommer att skrivas, icke bli synnerligen svår eller
omfattande, ty våra städer äro ju i allmänhet varken stora
eller gamla, och skriftliga källor torde väl i regeln heller icke
saknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
