Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordlekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållande mellan beteckningen (i skrift) och utläsningen eller
utläsningsmöjligheterna. Hit höra varjehanda »bildgåtor»
(rebus), t. ex. den dövstummes sätt att be om mat genom
att skriva »G a», d. v. s. »J’ai grand appétit», eller den
svenska flickans påhitt att med ett »m» på en papperslapp
beteckna »Lilla Emma-Lena». En fransk rebus skriver bokstäverna
i »j’aime» mellan sex bilder av lansar (»six lances»)
och bör naturligtvis utläsas: »J’aime en silence». Man kan
vidare erinra sig, hur studentkårens ordförande uppläste den
för honom misshagliga namnteckningen »E. Norén, Vg», som
»En oren västgöte». Ypperst av sådana »läsningar» är nog
den, som tillägges den store filosofen Moses Mendelsohn
(men också berättas om andra). Han var en afton jämte
många andra gäster hos konung Fredrik den store av Preussen.
Kungen, som ärvt sin fars benägenhet för grovt skämt,
lämnade filosofen ett papper, varpå han skrivit:
»Mendelsohn ist ein Esel
Friedrich II».
»Läs upp det här högt!» sade han. »Men, Ers Majestät...!»
– »Läs! Jag befaller» vidhöll kungen. Och med
klagande tonfall läste tänkaren: »Mendelsohn ist ein Esel,
Friedrich – der zweite!»
III.
De ordlekar, som åstadkommas därigenom, att uttryckets
ljud märkbart, ehuru obetydligt, förändras, eller riktigare:
därigenom att två formellt mycket lika uttryck hållas
bredvid varandra – dessa ordlekar kunna liksom de förut
omtalade indelas i två slag, allt efter som upprepning
sker eller icke – d. v. s. allt efter som bägge formerna
eller blott den ena öppet framträder.
Det förra fallet, då uttrycket alltså förekommer i två,
varandra snarlika former (naturligtvis med olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
