Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Våldtagare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅL
VÅLDTAGARE, m. 3. Den, som våldtager.
VÅLDTÄGT, L 3. Kränkning med våld.
VÅLLA, v. a. i. o. 2. Pres. ind. Vållar* och
Våller. Impf. Vållade, Vållde och (i folkspråket)
Völll. Sup. Vållat och Vållt. Part. pass.
Vållad. (1 fornspråket Valda.) 1) Förorsaka, vara
skulden till. Hvem våller del? Del var han
som vållde, att... Vara v-nde HU ens ofärd.
(Ordspr.) Sällan våller en, när två träta, när
två träta, äro de vanligen begge felaktiga. — 2)
(fam., mest impers. och efter 2 konj.) Besvära,
trycka, plåga, bedröfva ens sinne. Hvad våller
er? hvad fattas er? Jag vel cj, hvad som
vållde honom.
VÅLLANDE, n. 4. Se Förvållande.
VÅLM, m. 2. (af Hvälfva) Uppkastad, rund,
liksom hvälfd hög af hö. — Äfv. Uövålm.
VÅLMA, v. a. 1. Uppkasta, uppsätta i
vål-mar. V. hö. — Vålman de, n. 4. o.
Vålm-ning, f. 2.
VÅLNAD, vå’lnadd och vå’llnadd, m. 3. 4)
(enligt folktron) Luflbildcn af en död eller
frånvarande. Del var blotl en v. Hans v. har
visat sig för mig. — 2) Gestalt, skepnad;
likhet. Ha v. af ell djur, hafva i sina drag någon
likhet med ett djur.
VÅMB, m. 2. (uttalas i allm.: vå’mm) 4)
Största rummet i magen hos idislande djur, eller det,
hvari födan, först halfluggad, nedsväljes. — 2)
(Og. fam.) Stor buk.
VÅN (d långt), f. sing. oböjl. (fam.) Förväntan
att något skall ske; förhoppning, utväg,
möjlighet, utsigt. Del är ingen v. Om någon v. är,
så lofvar jag, all del skall ske.
VÅNDA. vå’nnda, v. a. o. n. 4. (fam.; af gamla
adjektivet Vand, ond; egenll.: hafva ondl, plågas)
Bry sig om, vårda sig om. Han v-r aldrig
hvad man säger honom. V. slrax, lyd slrax.
V-r du inte? lyder du inte? Jag v-r ell. jag
v-de del vore aldrig så dyrl, om det än vore
aldrig så dyrl. Jag v-r cll. jag vånde han vore
ål Blåkulla! jag ville önska &c.
VÅNDA, f. 4. (af gamla adjektivet Vand, ond)
Ytterst svår plåga. — Syn. Se Plåga, f.
VÅNDAS, v. d. 4. (sc föreg. ord) Lida de
svåraste plågor. V. i barnsnöd. — Syn. Se Plåga, v.
VÅNG, f. 2. (prov.) Fält; inhägnadi gärde uli
cn skog.
VÅNGE, n. 4. (jäg.) 4) Omgång kring ett
djurspår. — 2) Ring, uppgången, för att utröna, om
björnär derinom.
VÅNING, f. 2. (t. Wohnung) 4) Rum och
lägenheter på samma trossbotten i elt hus, och
som höra tillsammans. Hyra en v. på fem
rum. Han bebor cn stor v. — 2) Samtliga rum
och lägenheter emellan tvenne trossbottnar i elt
hus. Husen äro tre v-ar höga. I första,
undra v-en, cn, två trappor upp. Huset är blotl
cn v. högl, har endast bottenvåning. Tolf rum
i samma v. — Rildar sammansättningarna En-,
Två-, Trevåningshus, &c.
VÅNNA, se Vånda, v.
VÅP. n. 3. (fam.) Enfaldig, dum menniska.
VÅPA. v. n. 4. (fam.) Bära sig våpigt åt.
VÅPIG. o 2. (fam.) Enfaldig, dum, tafatt.
VÅPIGHET, f. 3. (fam.) Våpigt väsende, sätt,
skick, beteende.
VÅPLYCKA, f. 4.’(fam.) Sc Slumplycka.
VÅR. m. o. f. VÅRT, vå’rrt, n. sing. (plur.
Våre ell. Fdra, m. Våra, f. o. n. I folkspråket
äfv. för sing. Våran, Våral.) Pronomen poss.,
som betecknar 4 pers. plur. Oss tillhörig; som
VÅR 699
har afseende på oss. Huscl är icke edert, ulan
v-l. V-a vänner. V-l folk. Segern är v. V.
fader. En v. vän. Begges v. lycka. (Fig.) Allas v.
moder, jorden. (Fam.) ) år Herre, Gud. —
Antager substantiv betydelse i uttryckel De va,
våra anhängare; våra trupper, vårt folk.
VÅR, f. 2. Den af de fyra årstiderna, som är
emellan vintern och sommaren, ifrån
vårdagjem-ningen d. 24 Mars till sommarsolståndel d. 24
Juni. V-en är blommornas lid. En sen, tidig
v., senl, tidigt vårväder. Om v-en, under våren.
I v., denna vår; äfv. under nu instundande vår.
l vas. förlidcn vår. (Fig.)-Vår lefnads v , vår
ungdom. — Ss. V-blåst, -frost, -köld,
-natl, -nöje, -regn, -snö, -sol, -vind,
-vä de r.
VÅRA, v. n. 4. (pop.) Förrätta vårarbetena.—
V. impers. Del v-r, blir vår.
VÅRAKTIG, a. 2. Se Vårlik.
VÅRBLOMMA, f. 4. Blomma, sorn slår ut
om våren.
VÅRBRODD, m. 2. 4) Brodd af någon växt,
som sticker upp om våren. — 2) örten
Anthoxan-tum odoralum, som blommar om våren mcd gul
blomvippa.
VÅRD, m. 2. sing. (af gamla verbet Vara, se;
egenll.: vakt) Förvaring, skötsel; omvårdnad;
upp-sigt; skydd. Lemna någol i ens v. Hafva
någon cll. någol under sin v., hafva v. om. Hafva
v. om ell barn. Vara under ens v. Under
Guds v. Lagarnes v., deras vidmakthållande.
Hålla v. öfver, se Vårda. — S. m. 2. (mcd
plur.)’Se Minnesvård, Grafvård.
VÅRDA, v. a. 4. 1) Hafva vård, omsorg om;
sköla, ansa; förvara, akta, sörja för. Väl v.
an-förlrodt gods. V. skogen. V. elden. V. sin
helsa. V. cll barn, cn sjuk. F. en annans
angelägenheter. F. lagarna, sörja för deras
upprätthållande. — 2) (äfv. neutralt) Bry sig om,
akta cll. sköla. Han v-r ej, hvad man säger
honom. Jag v-de ej all svara. — V. sig.v.r.
4) V. sig om, bära omsorg om, sörja för, hafva
vård om. Gud v-r sig om menniskan. Isamma
mening säges äfv.: Låla sig v. om. — 2) Bry
sig om, fråga efler. Han v-r sig ej att svara.
Anm. Vårda, bem. 2, och Vårda sig, brm. 2,
uttalas i hvardagsspråket vanligen: vå’ta och
rå’la sig.
VÅRDAG, m. 2. Dag under vårtiden. Vid
första v-, i början af våren.
VÅRDAGJEMNING, f. 2. Dm af årets båda
dagjemningar (sc d. o.), som infaller på våren,
d. 24Mars.
VÅRDANDE, n. 4. Handlingen att vårda:
förvarande, aktande; skötande.
VÅRDARE, m. 3. — ARINNA, f. 4. Den,som
vårdar.
VÅRDKASE, m. 2. pl. — kasar. (Af Vård,
vakt, och Kase, hög af ved och ris.) Så kallades
fordom slora högar af ris och ved, som
beständigt lågo uppstaplade på vissa berg, för alt, då
fiender nalkades, antändas till signal, hvilken
sålunda upprepades ifrån berg till berg.
VÅRDNAD, m. 3. 4) Vårdande, vård. Hafva
v. om. — 2) Vårdade personer; familj; äfven
hustru. Jag önskar er och er kära v. cll godt
nytt år.
VÅRDPRYDNAD, m. S. Benämning på dc
särskilta delar och tillsatser vid fornnordiska
minnesvårdar, som pj väsendlligcn tillhörn sjelfva
vården.
VÅRDSLÖS, a. 2. 4) Som cj iakttager lill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
