Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppbränna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
608
ÜPP
ÜPP
— Uppbrytande, n. 4. (för aktiv o. neutrum).
— Uppbrytning, f. 2. (endast för akliv).
UPPBRÄNNA, v. a. 2. 4) Förstöra genom
eld, öfverlemna åt lågorna. U. elt bref. — Äfv.
Bränna upp. — Syn. Afbränna, Förbränna.
— 2) Genom bränning förbruka. U. mycken
ved, spannmål. — Oftare Bränna upp. —
Uppbr ännande, n. 4. o. Uppbränning,
f. 2.
UPPBRÖSTA, v. n. 4. (artil.) Förena lavetten
med föreställaren. — Uppbrösln ing, f. 2.
UPPBUD, n. 8. Den laga åtgärd, då man
uppbjuder köpt fastighet.
UPPBYGGA, v. a. 2. 4) Uppföra något slags
byggnad. U. elt hus. — Äfv. Bygga upp. — 2)
(fig.) Gifva ledning och väckelse till frömhet, dygd,
genom undervisning eller föredöme. Denna bok
har mycket uppbyggt mig. U. med sill
efler-döme. — U-byggd, part. pass. Eli nyligen
u-bygdl hus. (Fig.) Han gick bort, mycket
u-byggd af denna predikan. —
Uppbyggande, n. 4. (för bem. 4).
UPPBYGGELSE, f. 3. Ledning och väckelse
till fromhet och dygd, genom undervisning eller
föredöme. Den boken ger mycken u.
UPPBYGGLIG, a. 2. 4) Som ger uppbyggelse.
U. bok. — Syn. Anderik. — 2) (fam. o. iron.)
Narraktig, löjlig; äfv. gemen, skändlig,
oanständig. Just en u. historia! — Uppbyggligt,
adv.
UPPBÅD, n. 5. Uppbådande, uppbådning.
UPPBÅDA, v. a. 4. Genom bud sammankalla.
U. allmogen till skallgång. — Äfv. Båda upp.
— Uppbådande, n. 4. o. Uppbådning,
f. 2.
UPPBÄDDA, v. a. 4. Åler iordninglägga
kläderna i en bäddad och till natthvila begagnad
säng. — Äfv. Bädda upp. — Uppbäddande,
n. 4. o. Uppbdddnin g, f. 2.
UPPBÄNDA, v. a. 2. Genom bändning spränga,
öppna. — Äfv. Bända upp. — Upp b ändande,
n. 4. o. Uppbändniny, f. 2.
UPPBÄRA, v. a. 3. (böjes som Bära) 4) Bära
till ett högre ställe. U. ved på vinden. — 2)
Hålla upp och bära. U. släpet efler någon. —
5) Tjena till slöd under. Fyra pelare u.
arkitraven. — 4) (fig.) a) Emoltaga något, som skall
betalas, erläggas. Jag har en summa
penningar all u. U. skall. U. sin lön. U.
afkasl-ningen, ränlan af ell hemman. — b) ö
utsträckt mening) Emoltaga, bekomma. Få u.
stryk, bannor, förebråelser, olack. — c)
Umgälla. Få u., hvad en annan förskyllat. —
För alla bem. äfv. Bära xipp. —
Uppbärande, n. 4. (för alla bem. utom 4, c). —
Uppbär-ning, f. 2. (för alla bem. utom 4, b och c).
ÜPPBÖJA, v. a. 2. Böja uppåt. — Äfv. Böja
upp. — Uppböja nde, n. 4. o. Uppböjning,
f. 2.
UPPBÖKA, v. a. 4. Genom bökning
uppbryta. U. gräsvallen. — Äfv. Böka upp. —
Uppbö kande, n. 4. o. Uppböknin g, f. 2.
UPPBÖRD, m. 3. 4) Uppbärande af skatt.
Utlagor, tull, afgifter o. s. v.; (kameral.) den
förrättning, hvarigenom vederbörande uppbördsman
af de skattskyldige, för kronans räkning, upplager
de allmänna kronoulskylderna. Hafva u.,
bestrida en u., upplaga skatt o. s. v.; se äfv. följ,
bem. — 2) Uppburna medel, för hvilka man är
ansvar skyldig; rcdovisnings-skyldighet för sådana
medel; vården orn anförtrodl gods, t. ex. på
ör-logsfartyg. Hafva u-en, bestrida en u., hafva
sådant ansvar, sådan redovisningsskyldighet eller
vård. Tillgripa sin u. Bymma med u.
UPPBÖRDSBELOPP, n. 5. Beloppet af den
uppbörd, någon har om händer.
UPPBÖRDSBOK, f. 3. pl. — böcker. Bok,
hvari är upptaget, hvad en uppbördsman för året
äger att uppbära af räntor, bevillningar och
utlagor.
UPPBÖRDSBRIST, f. 3. Brist, som yppar sig
i uppbördsmedel.
UPPBÖRDSEXTRAKT, - - äxtråckt, n. 3. o. 5.
Utdrag ur uppbördsbok, som vid första och sista
uppbördsstämman i hvarje distrikt upprätlas.
UPPBÖRDS-FÖRRÄTTARE, m. 5. Den, som
förrättar uppbörd för kronans räkning.
UPPBÖRDS-KOMMISSAR1E, m. 3.
Benämning på kronans uppbördsman i Stockholms stad.
(— cnm —
UPPBÖRDSKONTOR, - - kånntör, n. 8.
Kontor, der något slags uppbörd (t. ex. tulluppbörd)
emoltages, qvitteras och redovisas. [— contor,
— comploir, — contoir.)
UPPBÖRDSLÄKARE, m. 8. Läkare på
ör-logsskepp, som har vård om läkemedlen, m. m.
UPPBÖRDSMAN, m. 8. pl. — män. Person,
som har uppbörd af kronans medel.
UPPBÖRDSMEDEL, n. pl. Penningmedel, som
någon har i uppbörd.
UPPBÖRDSMÖTE. n. 4. Se Uppbördsslämma.
UPPBÖRDSPROCENT, — prosä nnt, m. 3.
Viss procent af uppbörd, som beslås
uppbördsman.
UPPBÖRDSRELATION. ––tschön. f. 3. I
korthet, för elt helt län författadt sammandrag,
till Öfversigt af uppbörd och utgift för
näslför-flulne uppbördsår.
UPPBÖRDSSKRIFVARE, m. 8. Skrifvare. som
tillhandagår vid uppbördsslämma.
UPPBÖRDSSTÄMMA. f. 4. Den förrättning,
hvarvid, på kallelse af vederbörande
uppbördsman, de skallskyldige infinna sig alt erlägga sina
kronoutskylder.
UPPBÖRDSSÄTT, n. 8. Sättet, hvarpå
uppbörd sker.
UPPBÖRDSÅR, n. 8. Tiden ifrån och med
4 Maj till och med 30 April påföljande år.
UPPDAGA, v. a. 4. Lägga i öppen dag, bringa
i dagsljuset, uppenbara. U. en hemlighet, ens
trolöshet. — Uppdagande, n. 4.
UPPDAGS, üppdåggs, adv. (fam.) Tid att
stiga upp.
UPPDIKTA, v. a. 4. Uppfinna något osant,
i ändamål alt bedraga, o. s. v. — Äfv. Dikta upp.
— Uppdiktande, n. 4. o. Uppdiklning.
f. 2.
UPPDJUPNING, f. 2. (tekn.) Det slags
drif-ning, då elt bleck, genom hamring på och kring
midlcn, får en ihålig eller fördjupad skapnad.
UPPDRAG, n. 8. Något som anförtros en
person alt uträtta, besörja, verkställa. Få, gifva
en ell u. Ulrälla ell u. Han har u. alt...—
Syn. Kommission.
UPPDRAGA, v. a. 3. (böjes som Draga) i)
Draga uppåt. U. någon ur sjön» U.
vindbryggan. U. ridån på en teater. — Äfv. Draga
upp. — 2) U. elt ur, se Draga upp (under
Draga, bem. 4). — 3) Ulöfva en dragande
verkan, i riktning uppåt. Magnclen u-drog nålen
ifrån golfvel. — Äfv. Draga upp. — 4) Med
penna, blyerts, krita o. s. v. göra streck, linien
U. en cirkel. — 8) Vårda unga växter ifrån
början, tills de uppväxt. U. träd, växter. — 6)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
