Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Understyrman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÜND
UNDERSTYRMAN, m. 5. pl. — män. Lägre
styrman, styrmans biträde.
UNDERSTÅ SIG, v. r. 2. (böjes som Stå)
Djerfvas, fördrisia sig. Huru u-r ni er alt säga
sådant? U. er aldrig all komina igen.
UNDERSTÅTHÅLLARE, m. S. Embctsman,
som närmast under ståthållare sköter de till ett
slålhållarècmbeie hörande ärender.
UNDERSTÄLLA, v. a. 2. 1) Ställa under. —
2) (fig.) a) Hänskjiila till högre rätts pröfning.
Saken u-lldes högsta domstolen. — b)
Hemställa till ens bedömande. U. något
allmänhetens ompröfvande. Jag u-ller del erl omdöme.
Jag vågar u., huruvida man är skyldig all...
— Underställande, n. 4. o.
Underställ-ning, f. 2.
UNDERSTÄLLE, n. 4. Den delen af stället
4 en masugn, som går ifrån forman till
jernruni-mets botten.
n UNDERSTÄLLNINGSMÅL, n. 5. Sådant
brottmål, hvari underrätt ransakar och dömer, men
bänskjuter utslaget till hofrättens vidare
pröf-ning.
UNDERSTÖD, n. 5. 1) Se Slöd, bem. 4. —
2) (fig.) Hjelp, bistånd. U. i penningar.
Begära u. Lemna någon u.
UNDERSTÖDA ell. UNDERSTÖDJA, v. a. 2.
4) Sälta slöd under, stöda. För denna ordets
egentliga bem. brukas helst Understöda. — 2)
(fig.) a) Gifva hjelp, bistånd. För denna och följ,
bem. helst Understödja. U. någon med
penningar. — Syn. Se Hjelpa. — b) Gifva slöd åt.
styrka, befästa. U. ens tanka. Dessa anstalter
u. hvarandra. — Understödande ell.
Understödjande, n. 4.
UNDERSYN, f. 3. Underbar syn.
UNDERSÅTARE, m. 5. eller
UNDERSÅTE, m. 3. pl. — såler. (isl.
Undir-såli) 4) Inbyggare af en stat, som har monarkisk
styrelseform. Säges i motsats till Medborgare.
— 2) Se Underhafvande.
UNDERSÅTLIG, a. 2. Som anslår, passar,
åligger en undersåte. U. vördnad.
UNDERSÄLJA. v. a. 2. (böjes sorn Sälja)
Sälja till lägre pris än en annan. U. någon. —
Under sälj ning, f. 2.
UNDERSÄTSIG, ünnd’rsä’ltsigg, a. 2. Af kort
växt, rnen salt och stark.
UNDERSÄTSIGHET, f. 3. Kort, men satt
och stark växt.
UNDERSÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sälla)
Sätta något under elt annat. — Äfv. Sälta under.
— Under sällande, n. 4. o. Under
sättning, f. 2.
UNDERSÖKA, v. a. 2. Noga granska något,
för att göra sig väl underrättad om förhållandet,
tillståndet, beskaffenheten deraf. U. en sak. Jag
skall u., huru dermed förhåller sig. U. elt
sår. — Säges äfv. i medicinskt hänseende, med
person till objekt, t. ex.: U. en palienl för en
lillämnad operalion. — Syn. Granska.
Skärskåda, Efterse, Pröfva, Ransaka. —
Undersökande. n. 4.
UNDERSÖKNING, f. 2. SorgPdllig
granskning, för alt erhålla fullkomlig kännedom om
förbållandet, tillståndet, beskaffenhet af något.
Anställa u. om något. Antaga något ulan u.
Ingå i vidlyftig u. af ett ämne.
UNDERTAG, n. Tag inunder. U. i
brottning.
UNDERTECKNA, v. a. 4. 4) Se
Under-skrifva. U. silt namn som borgen, som vittne.
UND 603
— 2) (absolut) Underskrifva sitt namn. U. för
en summa. — Äfv. Teckna under. —
Undertecknande, n. 4.
UNDERTECKNING, f. 2. 4) Se Underskrift
ning. — 2) Underskrifvel namn.
UNDERTIDEN, unnd’rli’d’n, adv. Emellertid.
— Skrifves äfv. Under liden.
UNDERTRO, ünnd’rlrö, m. sing. Tro på
underverk.
UNDERTRYCKA, v. a. 2. 4) Hindra
fortkomsten, framgången, utvecklingen, spridningen
o. s. v. af något. En växt, som u-ker en
annan U. oordninyar. U. en tryckt skrift. U.
ell folks frihet. — Syn. Hämma, Kufva, Qväfva,
Förqväfva, Utrota. — Undertryckande, n.4.
o. Underl r yckn ing, f. 2.
UNDERTRÄD, n. 5. Se Ricin.
UNDERTRÖJA, f. 4. Tröja, som bäres under
de öfriga kläderna.
UNDERTYINGA, v. a. 4. o. 3. (böjes som
Tvinga) Se Betvinga. — Under tvingande,
n. 4.
UNDER VALL, m. 2. (fortif.) Med bröstvärn
försedd gång vid foten af en hufvudvall.
UNDERVERK, n. S. 4) Sådan handling,
förrättning, hvilken synes oförklarlig efter naturens
lagar och verldens vanliga lopp, samt afivingar
beundran. Göra u. Jesu u. Del sker intet u. i
vära tider. — 2) Se Under. — 3) (fig.)
Någonting högst ovanligt, beundransvärd!; högst
ovanlig händelse. Del vore intet u., ingenting att
undra på. Ell konstens u. Genom ell u. blef
han räddad.
UNDERVERLD, m. 2. Underbar verld. —
Syn. Sagoverld.
UNDERVERLDEN, m. sing. def. (myt.) Den
verld, som enligt de gamles föreställningssätt skulle
finnas under jorden. — Syn. Tartaren.
UNDERVIGT, f. 3. 4) Dristande vigt. U. på
en vara. — 2) (fig.) Underlägsenhet. U. i
handeln, i makt. Politisk u.
UNDERVIGT1G, a. 2. 4) Som icke har sio
rätta, behöriga vigt. U-l mynt. — 2) (fig.)
Otillräcklig, underlägsen, ringa. U-a kunskaper.
UNDERVIGTIGHET. f. 3. Se Undervigt.
UNDERVIOL,––––-61. f. 3. Örten Viola
mira-bilis, med ljusblå, välluktande blommor.
UNDERVISA, v. a. 4. o. 2. 4) Bibringa
kunskap eller färdighet i vetenskap, konst, yrke. U.
någon i skrifning, i sång, musik, U. någon i
färgerikonsten. — 2) Underrätta. Jag skall u.
honom, huru han skall förhålla sig. U. någon
om dess pligler. — Undervisande, n. 4.
UNDERVISNING, f. 2. 4) Bibringande af
kunskap eller färdighet i en konst. Gifva u. ål
någon. Njuta u. — 2) (kamer.) Uppgift, i hvarje
särskilt ort. om kronoräntornas slag, deras mått å
hvarje hel gård, kronovärdi, m. m.
UNDERVISNINGS-ANSTALT, m. 3.
Offentlig eller enskilt anstalt för undervisning i
vetenskap. konst, yrke.
UNDERVISNINGSSÄTT, n. 5. Det sätt, hvarpå
undervisning meddelas.
UNDERVISNINGSVERK, n. 6. U-et.
samte-liga undervisningsanstalter i ett land med allt
hvad till undervisningen hörer.
UNDERÄRM, m. 2. 4) Ärm, aom brukas
inunder en annan (öfverärm). — 2) Nedia delen
af en ärm.
UNDFALLA, v. a. 3. (böjes som Falla) 4) Ej
bemärkas, ej uppfattas, ej uppmärksammas. Inlet
u-ller hans uppmärksamhet, hans omtanka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
