- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
597

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Ultramontan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ULT

UND

897

ULTRAMONTAN, ulltramånntån, a. 2. Se
Ullramonlansk. — S. m. Ultramontansk
skriftställare, statsman, diplomat.

ULTRAMONTANSK, a. 2. (af latinska orden:
ultra monles, på andra sidan om bergen, egentl.
Alperna) 4) På andra sidan Alperna varande eller
belägen. Afser vanligen Italien, i förhållande till
Frankrike. — 2) Säges isynnerhet med afseende
på de italienska skriftställare, som försvara
påf-vens grundsatser, politiska makt och myndighet.

ULTR AR EVOLUTIONÄR.––––––––-tschonär,
a. 2. 1) Öfverdrifvet revolutionär. U-a läror. —
2) Som hyllar sådana läror. Brukas äfv.
sub-stantivt: En u.

ULTRAROJALISM, ––Tssm, m. sing.
Hyllande af ullrarojalisliska åsigler.

ULTRAROJALIST. ––––––-i ssl, m. 3. En, som
hyllar ultrarojalistiska åsigler.

ULTRAROJALIST1SK. a. 2. Som. i
konstitutionella stater, går utöfver monarkiens princip
och sträfvar eller syftar till envälde.

ULTRASERV1L, - - särrvi’l, a. 2. Som syfiar
eller sträfvar till fullkomligt envälde, med
undertryckande af allt slags frihet. Brukas äfv. som
substantiv.

UM. (l. enl ell. um) Sammansäilnings-partikcl,
som svarar, dels emot und ell. ulan, t. ex.:
Umbära: dels emol om, t. ex.: Umgänge, umgås.

UMBELLAT, ummbällat, f. 3. (bot.) Växt med
parasollblommor.

UMBRA, ümmbra, f. sing. Elt gulbrunt eller
svartbrunt, organiskt mineral, hvaraf den finaste
och renaste sorten begagnas som målarfärg.
Turkisk ell. Cyprisk U., ett mörkbrunt mineral af
jernsläglet.

UMBÄRA, v. a. 3. (böjes som Bära) Hjelpa
sig utan, berga sig utan, vara utan. Jag har
länge måst u. alla beqvämligheter. Delta kunde
allt för lätt u-s. Man bör lära sig all u. —
Syn. Undvara. Sakna.

UMBÄRANDE, n. 4. Tillståndet, då man
umbär någol. U. af beqvämligheler. U-n af
alla slag.

UMBÄRL1G, a. 2. Som kan umbäras.

UMBÄRLIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
umbürlig.

UMGÅ, v. n. 2. (böjes som Gå) U. med, tänka
på, hafva i sinnet. U. med svek. U. med
döds-lankar. — Föråldradl: Omgå.

UMGÅS, v. d. 2. (böjes efter Gå) 4) Pläga
umgänge. U. hos någon, i ens hus. De u.
mycket. U. som bröder. U. med någon. De
u. med hvarandra. Dem man u. med blir
man lik. U. med betyder äfv.: bemöta,
behandla, t. ex.: U. fritt med en. U. med någon
som en vän. Vela all u. med folk, att skicka
sig med folk. Lätt, svår att u. med. U. med
betyder också: Hafva samlag, beblanda sig med.
— 2) U. med någol: a) Handlera, behandla,
traklcra. I denna bem. föråldradl. Skickligt u.
med elt musikinstrument. — b) Hafva i sinnet.
Han u. med den tanken all gifta sig. —
Föråldradl: Omgås.

UMGÄLDER. m. 3. pl. Omkostnader. J.agau.
— Föråldradl: Omgälder.

UMGÄLLA, v. a. 2. (t. enlgelten) Straffas,
plikta, lida för något. Låta någon u. hvad
han brutit. U. med. plikta med förlusten af.
t. ex.: Det fick han u. med lifvel. — Anm. I
st. f. supinum säges alltid: Fått u., t. ex.: Del
ordet har han fåll u. ~ Föråldradl: Omgälla.

UMGÄNGE, n. 4. 4) Sällskaplig aammanvaro

med menniskor. Pläga u. med någon. De pläga
icke mer u. med hvarandra. Han är munler
i u. — 2) Köttsligt u. eller blott u., samlag,
be-blandelse. Hafva, pläga köttsligt u. med någon.
— Föråldradl: Omgänge.

UMGÄNGELSE, f. 3. (föråldr.) Se Umgänge,
bem. 4. — Gammalt skrifsält: Omgängelse.

UMGÄNGESGÅFVOR, f. 4. pl. Goda u., godt
sätt alt vara, trefligt umgängessätt. — Föråldradl:
Omgängesgåfvor. — Skrifves äfv.
Umgdngs-gåfvor.

UMGÄNGESLIF ell. UMGÄNGSLIF, n. sing.
Sällskapligt umgänge mellan menniskor. U-vels
behag. — Föråldradl: Omgängslif.

ÜMGÄNGESSPRÅK. n. sing. Del slags finare,
mera städade språk, som är vanligt i
umgänges-lifvet. — Föråldradl: Omgängesspråk. —
Skrifves äfv.: Umgängsspråk.

UMGÄNGESSÄTT, n. sing. Sält alt umgås
med menniskor. — Föråldradl: Omgängessäll.

UMGÄNGESVETT ell. UMGÄNGSVETT, n.
sing. Förstånd och vana alt väl skicka sig i
umgänget med menniskor. Ha u. — Föråldradl:
Omgängesvell.

UMGÄNGESVÄN, m. 3. pl. - vänner. Vän,
som man mycket umgås mod.

UMGÄNGSAM, a. 2. Som gerna umgås med
andra, treflig i umgänge, sällskaplig. — Föråldradl:
Omgängsam.

UMGÄNGSAMHET, f. 3. Böjelse för
umgänge, trefligt säll i umgänge, sällskaplighet. —
Föråldradl: Omgängsamhct.

UNAN1M, –i’m, a. 2. (lat. Unanimis)
Enhällig.

UNCfALBOKSTAF, unnsiålbökståv, m. 3. pl.
— bokstäfver. (af lat. Uncialis, som håller en
tum) Bokstaf, som är en lum bred, såsom på
monumenler, m. m.

UND. Sammansättnings-parlikel, som svarar
emol: a) undan, t. ent, t. ex.: Undfly,
undfalla, undvika; b) Emol (i stridig, fiendllig
mening), såsom i Undsäga; c) Åter eller Emot
(i god bem.), l. ex.: Undfå, undfägna; d)Under,
i Undsätta.

UNDAN, ünndann, adv. Betecknar: 4)
Rörelse från en ort, antingen för att lemna platsen
fri, eller undkomma någon förföljande. Gå u.
för någon. Flytta u. någol, flytta det ur vägen.
Flytta sig u. Fly u. Laga sig u. Hålla sig
u. — Syn. Ur vägen. Bort. — 2) Förflyttning
afsides; borttagande, borlröfvande. Sätta u. Föra,
skaffa, laga u. Hälla u. Gömma u. Stjäla
u. — Syn. Afsides, Bort. — 3) (pop.) Gå u.
för u. (uttalas: önnann för unnann), göras,
förrättas, ske del ena efter det andra, i oafbruten
gång. Del går u. för u. — Prep. Borta från.
U. ögonen, säges om något, då det blifvit
aflägs-nadt ifrån ens åsyn. — Inl. Ur vägen! U.»
lymmel! U., ge rum! — Undan ingår för
öf-rigt i cn mängd sammansatta verber, hvilkas
betydelse i allmänhet rättar sig efter bem. 4 och 2.
Sådana, som ej tarfva vidare förklaring, äro:
Undanblåsa, -bringa, -bryta, -bära,
-drifva, -föra, -hoppa, -hugga, -jaga,
-j emka, -kasta, -krypa, -köra, -leda,
’•lyfta, -lägga, -löpa, -maka, -mota,
-rifva, -segla, - skuf f a ,-s ky ff la, - s
länga, -släpa, -sopa, -sparka, -springa,
- stöl a,-v älta,-vältra. Vanligen frånskiljes
dock artikeln, och man säger: Blåsa undan, o. s. v.

UNDANARBETA, v. a. 4. På förhand göra
ell arbele ellcr en del af ett arbete färdigt, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free