Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trumpetmynning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRU
TRY
567
(anat.) Muskel, som går ifrån Öfre och nedre
käken till munvinkeln.
TRUMPETMYNNING, f. 2. 1) Mynning på
en trumpet. — 2) Gevärsmynning, som liknar den
på trumpeter.
TRUMPETPIPA. f. 4. Orgelpipa, hvarmed
härmas ljudet af trumpet, basun, oboe, fagott
m. fl. dylika instrumcnlcr.
TRUMPETREGISTER, n. 8. Register i
org-verk, hvars tonpr likna trumpetens.
TRUMPETSNÄCKA, f. 4. Se
Valdhorns-snäcka.
TRUMPETSNÖRE, n. 4. Snöre på en trumpet.
TRUMPETSTEK. n. 8. (skepp.) Ett slags stek,
hvilket brukas att förkorta ett tåg.
TRUMPETSTYCKE, n. 4. Musikstycke för
trumpet.
TRUMPETSTÄMMA, f. 4. 4) Se
Trumpet-register. — 2) Stämma för trumpet (i en
symfoni o. d.).
TRUMPETTOFS, m. 2. Tofs till prydnad på
en trumpet.
TRUMPINNE, m. 2. pl. — pinnar. Svarfvad
pinne, hvarmed slås på trumma.
TRUMPNA. v. n. 4. Blifva trumpen.
TRUMREM, f. 2. pl. — remmar. Vid cn
trumma fästad rem, hvarmed trumslagaren bär
henne framför sig.
TRUMSJUKA,/. 4. Ett slags sjukdom, då
underlifvet är uppdrifvet af väder, hvarvid
buk-skinnet ofta är så spändt, att del ger clt ljud
ifrån sig, likt det som höres, då man rör vid en
trumma.
TRUMSKINN, n. 8. Skinn, som brukas till
Öfverdrng på trummor och pukor.
TRUMSLAGARE, m. S. En, som slår på
trumma.
TRUMSTAKE, m. 2. pl. — stakar, (sjöt.) En
liten stång eller stake. utan tackling.
TRUPP, m. 3. ell. TROPP, m. 2. 4) Skock
af vissa vilda djur, som tåga tillsammans. En t.
af vargar, vildoxar, elefanter. — 2) Samlad
skara af folk, som hafva samma yrke, handlverk,
arbele. En l. af krigsfolk, af sjömän, af
arbetare. En t. musikanter. En t. af
skådespelare, af röfvare. Bildar sammansättningen
Teatertrupp. — 3) Säges särskilt om en större
eller mindre skara af krigsfolk med befäl. En t.
af fotfolk, af kavalleri. Sluta l-en, se Sluta.
— Betyder i sing. äfv. gemenskapen af en irupp.
i motsats till befälet. Man säger sålunda: Befäl
och l. — Trupper, trüpp’r, ell. Troppar,
pl. Brukas om krigsfolk af alla slags vapen,
såsom något helt, beslående af flera delar, ofta i
samma mening som: Armé, här, t. ex.: Låta t-er
inrycka i ell land. T-na äro otillräckliga all
försvara landel, provinsen, fästningen. Bildar
sammansättningarna: Linie-, Hus-, Fält-,
Garnisons-, Reservtrupper.
TRUPPVIS ell. TROPPVIS, adv. Fördelade,
spridda i trupper. Marschera, gå t. Lägra t.
TRUT, m. 2. (ursprungi.: Lång nos) 4) Säges
i lägre språket för Mun, ansigte. Slå en på
l-en. Elt slag på l-en. Stnr i t-en, slorlalig.
— 2) Benämning på en afdelning af Måscsläglet.
Arter deraf äro: Gråtrut, Hvit-trul och
Hafs-trut.
TRUTHUGGARE, m. 8. (pop.) Slag på truten,
munfisk.
TRUTLAF, m. 2. pl. — lafvar. Lafslägtet
Thclotrcma.
TRY, n. sing. örtslägtel Lonicera.
TRY, (gam.) se Tre.
TRYCK, n. sing. 4) Tryckning. Luftens l.
Ångors l. Fasta kroppars l., deras vigt. — 2)
Böckers tryckning. Lemna en skrift lill, på
l-et, för alt tryckas. Läyga under l-el, låta trycka.
Ge ul på ell. af l-et, lata trycka och utlemna i
bokhandeln eller utdela. Komma ut af l-el,
blifva tryckt och ullemnas i bokhandeln eller
utdelas. — 3) Tryckning pä tyger. – 4) Hvad som
blifvit tryckt. Säges sa väl i fråga om böcker
som tyger. Bent, vackerl t.
TRYCKA, v. a. o. n. 2. 4) Med mer eller
mindre slyrka föra ell föremål intill elt annat
eller omslula något. Han l-kle henne lill sill
brösl. T. ens hand, l. handen på någon. T.
fast, fästa genom tryckning. T. af, ihop, in. se
Aflrycka, Hoptrycka, Scc. T. på’, hårdt trycka;
äfv. trycka hårdare. T. till, al, se Tilltrycka.
T. ur, sc Urlrycka. — 2) Med mer eller mindre
slyrka tynga på, drifva, skjuta ned, upp cll. fram.
Han l-le med handen på bolstern. T. hallen
djupt ned i ansiglel. T. på en fjäder. T. af
ell gevär ell. blott l. af, nedfälla hanen emot
stålet eller knallhatten. T. néd, sc Nedtrycka.
T. undan, genom tryckning drifva undan. T.
upp. genom tryckning uppdrifva, uppskjuta. —
3) Genom tryckning fäsia. T. klislradl papper
på väggen. — 4) a) Genom färgad eller svärtad
forms tryckning i press emot elt föremål (tyg,
papper, o. s. v.), derpå frambringa tecken, bilder,
figurer, boksläfver, o. s. v. T. tyger. T. kallun.
T. på papper, på tyg. T. cll ark. T. böcker,
genorn sådan tryckning frambringa ett
mångdubb-ladt antal exemplar af cn skrift, hvilka sedan
häftas eller bindas. Låta l. cll verk, på dclia
sätt mångfaldiga det. T. åf, se Aflrycka, bem. 4.
T. efter, se Eflerlrycka. T. öm, se Omtrycka.
T. väl ut (en boksiaf, en figur), trycka så, atl
det tryckta blir klart och redigt. — 6) Sälla elt
sigill, cn stamp på cn yta och hårdt tynga på
med handen, för att åstadkomma aflryck deraf.
T. sill sigill på ell bref. — 8) Säges om den
verkan, som en kropp genom sin tyngd ulöfvar
på cn annan, på hvilken den hvilar; äfv. om den,
som en spänstig kropp ulöfvar på cn annan
genom sin utvidgningskraft. Den lunga korg, han
bar på hufvudet, l-kte honom. Tyngden l-kcr.
Luftmassan l-ker. Fjädern l-ker för löst. T.
néd, se Nedtrycka. — 6) Tränga. Bocken l-ker
mig öfver bröstet, öfver axlarna. — 7)
Förorsaka en känsla liksom af någol (ryckande. I
denna mening helst impersonell. Del l-ker mig
öfver bröstet, — 8) (fig.) Besvära, tynga, plåga.
Nöden l-ker honom. T. folkel med betungande
skatter. — T. sig, v. r. 4) Tränga sig. T. sig
lätt intill väggen. — 2) (jäg.) Säges om haren,
då han, i stället att springa undan, söker gömma
sig. — T. säges öfv. neutralt om fåglar, då de
lägga sig ned emot marken, för atl gömma sig.
— T-nde, part. akt. Brukas nästan adjeklivt
i betydelsen af: Besvärande, plågande. T. nöd,
fattigdom. T. behof. — Tryckl, part. pass.
T. skrift. Läsa t., något som är tryckt. T. tyg.
— Brukas äfv. adjeklivt i samma mening som:
Betryckt, nedslagen. — Tryckande, n. 4.
TRYCKARE, m. 5. 4) Konslförvandt, som
förrättar sjelfva tryckningen på ell boktryckeri.
— 2) Fabriksarbetare, som trycker tyger. — 3)
Se Trycke. — 4) (skepp.) Hvarje af de träknän,
som på utsidan stölta kranbalkarna. — 8) En
elastisk bjelke, anbragt öfver hammaren i ett
hammarverk, för atl nedtrycka honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
