Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Taffelgods ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
TAG
TAG
bruk af, begagna, nyttja. T. ell. t. sig litet mat,
förfriskning, vin. T. sig en sup. T. litet till
bästa. T. medicin, förgift. T. ett bad, ett
lavemang. T. ell. t. sig en lur, lura litet. T.
för sig ell förkläde, binda ett f. framför sig. —
T. för sig, taga till sig; förtära af framsatt mat
och dryck; (fig. fam.) tillegna sig, se sig till godo,
t. ex.: Han är nog den, som vel all l. för sig.
— T. in, se Inlaga. — 7) Begära, fordra, låta
betala sig ett visst pris för något. Hvad lar
han för del tygel? Han tar 6 r:dr alnen.
T. penningar för något, låta betala sig för något.
T. öfver hvad rätt är, låta betala sig mer än
man har rätt till. T. ti ll, fordra för något. T.
mycket, för mycket, grofl till. Han lar tio
r:dr för mycket lill. — 8) Antaga, godkänna,
gå in på. Han vill ej ta, hvad jag bjöd
honom. T. dn, se Antaga. — 9) Antaga i sin
tjenst; utse, välja; upptaga i förening med sig.
T. någon till rättare, fogde, inspektor, till
lärare, kompanjon, advokat, ombud,
skiljo-man. T. lill äkta, lill hustru, till man, gifta
sig med. T. sig en hustru, gifta sig. T. i lära,
se Lära. — 40) Antaga, anse (för); upptaga. T.
något för skämt, allvar. Hvem tar ni mig
för? Jag lar er för en hederlig karl. T. en
sak för en annan. T. något för gifvet. T.
väl, illa, väl, illa upptaga. Man får icke l. del
så noga, vara så nogräknad. T. till, värdera,
uppskatta; gissa, t. ex.: Han värderar huset
lill 10,000 r:dr; del är all l. lill för litet.
Tag lill litet mer, så gissar du rätt. Jag lar
del till 10 fot. T. upp, se Upptaga. — 41)
Taga brukas äfven i en mängd uttryck och
talesätt af ganska skiljaktig betydelse, äfvensom i
förening med åtskilliga partiklar, under
bemärkelser, som icke gerna kunna föras till någon af
de föregående. T. någon lill sitt bord, låta
honom spisa vid sitt bord. T. i kyrka, se
Kyrk-laga. T. på sängen, se Säng. T. i försvar,
försvara. T. någon på orden, se Ord. T. i
flanken, se Flank. T. i förhör, se Förhör. T.
ed af någon, se Ed. T. del, se Deltaga. T.
läck, blifva läck. T. ett steg, göra ett steg.
T. avarter, låna hus. T. en lon på klaveret,
anslå en tangent derpå. T. ett kast i brädspel,
flytta sina brickor efler Ögonen på tärningarna,
då man kastat. T. undervisning, låta
undervisa sig. T. lektioner, låta undervisa sig timvis.
T. fel, miste, vilse, misstaga sig, irra sig. T. i
akt, se Iakttaga. T. sig motion, skaffa sig
kroppsrörelse. T. dagen som han kommer, lefva
helt bekymmerlöst, ulan tanka på framtiden. T.
ell. gifva sig lid till något, se Tid. T. en
annan väg, gå eller fara iec. T. vägen, se Väg.
T. ända, slutas. T. mod lill sig, fatta mod.
T. ordet, t. till ordet, se Ord. T. skada, se
Skada, f. T. rum, fordra rum, utrymme; skrymma,
t. ex.: Sakerna t. mycket rum. T. flykten ell.
till flykten, t. lill fötlcrna, fly. Del ena ordet
tog det andra, se Ord. När det lar honom,
kommer åt honom. (Fig.) T. under armarna,
se Arm. (Fig. fam.) T. skruf, se Skruf. T.
lag, se Lag, II, 2. T. i betänkande, i förvar,
se Betänkande, Förvar. T» tak på bak. se
Bak. T. fri, befria, frikalla. (Fam.) T. sig fri,
göra sig f. T. sig den friheten, se Frihet, 9.
T. lös, lösgöra, lossa. (Fam.) T. sig lös, göra
sig lös. T. något i en viss mening, betydelse,
tillägga det en viss m., b.; mena dermed något
visst. (Fig.) T. sig något nära, lägga mycket
på sinnet, bjertat. T. sig för nära, se Nära.
— T. af (i spel), se Aftaga, 6. T. af någon,
måla, rita ens porträtt. Låta t. åf sig, låta
någon måla ell. rita sitt porträtt. T. af daga,
se Afdagalaga. — T. èfler, efterapa, göra som
någon gör förut. — T. emél, emoltaga visiter,
l. ex.: Han lar ej emol i dag. — T. i’,
antända, l. ex.: Elden tog i huset; äfv. börja alt
verksamt sysselsätta, befatta sig med en sak, t. ex.:
Förut gick det långsamt med förelaget, men
när han log i, blef del annat lif. -T. igén,
återtaga, t. ex.: T. igen sina ord; äfv. återvinna,
l. ex.: T. igen skadan. T. igen hvad man
glömt, åter inlära det. Jag vet ej, hvar jag
skall l. igen honom, jag tycker mig känna igen
honom, men kan ej minnas, hvem det är. — T.
Tn, se Inlaga. T. in vallen, läcka. T. in ell
spel, få hem ett spel. T. skogen in, rymma till
skogs. T. sjön in, gifva sig ut på öppna sjön.
(Fig. fam.) T. t tu med, se Tu. — T. öm, se
Omtaga; äfv. förbigå, öfverboppa, t. ex.: Han
tog om Ivå sidor. — (Fig.) T. på’ sig, bekänna,
t. ex.: T. på sig en sak, ell brolt; äfv. åtaga
sig, t. ex.: Den saken tar jag på mig; äfv.
ansvara för, t. ex.: Det får han l. på sig. T.
dristigheten uppå sig, l. sig den drisligheten
uppå, fördrista sig att... — T. lill, företaga,
l. ex.: Jag vet ej, hvad jag skall l. lill. — T.
lill sig, upptaga i sitt hus, för att gifva
uppehälle. Gud har tagil honom lill sig, han har
dött. (Gram.) T. lill sig, styra, regera, l. ex.:
Denna preposilion lar lill sig ackusaliv. T.
lill sig, se äfv. T. ål sig. — T. undan, se
Undantaga. — T. upp, se Upplaga; äfv. (på jagt)
få upp, drifva upp. — T. ur, ut, se Urtaga,
Uttaga. — T. vid, antaga, t. ex.: T. vid en
lära. — T. ål sig, draga ål sig, i sig, l. ex.:
T. fläckar, smuts ål sig; äfv. (fig.) tillegna sig,
hänföra till sig, l. ex.: T. ål sig ell beröm, en
förebråelse. — T. ö’fver, se Öfverlaga; äfv. (i
spel) slicka Öfver (se Slicka). — V. n. 4) (fam.)
Hafva eftertryck, göra verkan, verka. Del, lar
inte, vill inte ta Slå så, alt del tar. Sågen
lar icke, är för slö. Filen tar på jern, biler
på jern. Färgen lar ej på tyget, fastnar ej.
Delta tar på förrådet, på isen, på helsan,
medtager, försvagar mycket &c. T. igenom.
tränga igenom, kännas igenom, t. ex.: Regnet
lar igenom; slå så, all det tar igenom. — 2)
(om fisk) Bita på kroken. Fisken tar bäst vid
vackert väder. — 3) (fam.) Börja, vidtaga. Der
en släpper, tar en annan. T. vid, se
Vidtaga. — 4) T. åf se Aftaga. T. af ell. t. af
vägen, gå, fara på en väg åt sidan. T. af till
höger, ål ven ster. T. a f lill Upsala. Säges
äfv. om väg. som viker af, t. ex.: Här lar vägen
af lill Upsala. — T. emöl, vara i vägen, till
hinders, l. ex.: Afvisaren log emol; äfv. stöta emot,
l. ex.: Vagnen tog emot muren. — T. T,
begynna. — T. ihop med någol, gripa sig an med,
sälla i verket. T. ihop med någon, inlåta sig i
strid, ivist, träta med honom. De logo slarkt
ihop, kommo i häftigt slagsmål, i häftig träta.
Del lar slarkt ihop, blir en skarp strid, tvist,
tråla, en förfärlig sammanstötning. Få se. hur
det tar ihop, hur det går. — T. Tn, köra in,
taga qvarter, t. ex.: Han tog in på ett hotell.
— T. på’, till, börja, begynna, t. ex.: Det lar
på (till) att regna. — T It ll, se Tilltaga. —
T. sig. v. r. (fam.) 4) Tillväxa, förkofra sig,
vinna framgång, fortkomma. Ympen, plantan,
trädet lar sig. T. sig fram, bjelpa sig fram,
t. ex.: Det är svårt all t. sig fram i Slock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
