Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Så ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SA
SÅL 503
aktiga känslor, L ex.: Ja s., han har kommit
nu? Ja a., du vill inte? Ja s., du vill ha
stryk? Ja s., du är en sådan ulspegel? —
Jaa s. (tonvigten och ulhållning på jaa),
uttrycker en viss grad af likgiltig förvåning, undran,
o. s. v. — 6) S. ell. se s., säges äfven, för alt
påkalla uppmärksamhet på ett föremål. S., nu
regnar del! S., nu är del gjordl. Se s., nu
är del nog. — Konj. Betecknar: l) Följd,
eftersals. Gör del, s. får du lefva. Oin han
vill, s. kan han. — 2) Medgifvande. S. farligt
det var, kom han dock lyckligt derifrån, ehuru
farligt &c. S. många de än äro, ehuru många
&c. S. ock, äfven, också, t. ex: Vi köra fort,
men s. är del ock långt fram. Del är vackra
saker, men s. kosta de ock myckel. — S. all,
konj. På det att, för alt. Skynda dig, s. all
del snart blir slul. — S. framl ell. S. vida,
konj. Om, derest. S. framl han är
försig-tig, lyckas han nog. Jag bifaller, s. vida
äfven han gör det. — S. snart ell. S. snart
som, genast då. S. snarl han kommer, skola
vi följas åt.
SÅ, pron. II. Lemning af det fordna
pronomen Sa, den. Bibehåller sig ännu i talesätten:
/ s. måtto, på det sättet, i det afseendet. 1 s.
fall, i det fallet.
SÅ, v. a. 2. III. 1) På förut tillredd jord
utströ sädeskorn eller frön, att de må uppväxa och
gifva skörd. S. säd, hvele, råg. S. roffrö,
mo-rolfrö. — Har till objekt äfven sjelfva jojden,
som besås, l. ex.: S. en åker, ell land. — Åkern
sår sig sjelf med ogräs, ogräset växer der af
sig sjelft. (Ordspr.) Som man sår, får man
skära, hvar och en får uppbära följden af sina
gerningar. S. öm. så ånyo. S. ut, se Utså. —
— 2) (fig.) Utsprida; inplanta. 5. tvedrägt. De
frön lill dygd, han såll i min själ. S. ut, se
Utså. — Sående, n. 4.
SÅ, m. 2. IV. 1) Större öppet laggkärl, all
deri förvara vatten eller dricka, upptill med tvenne
öppningar, en på hvardera sidan, att derigenom
träda en stång, hvarmedelst del af tvenne
personer kan bäras på axlarna. En s. full. En s.
vallen. — 2) Hvad som deruti innehålles. En
hel s. gick ål.
SÅCKER, se Socker.
SÅD, n. 5. (af Sjuda) Se Spad.
SÅDAN, så’dann, a. 2. (af Sd och Dann ell.
Dan, t. gelhan, danad, gjord) Så beskaffad. S.
som han är. S-a djur. S-l folk. S-a äro
menniskorna. S. är jag. På s-l sätt. En man
s. som han. S. dum menniska! hvilken dum
m.! Svaret var s-l, atl... Mustigt gräs, s-l
som växer på &c. Säges stundom i en viss
föraktlig lon, t. ex.: En s. kofsa som hon. En
s. lymmel som du. En s. der oxe. — Brukas
ofta absolut eller subslantivt, t. ex.: S-t duger
ej. Han är ej cn s. som du tror. Aldrig
har jag hört s-l. S-a som nu nylljas. Och
s-t vid straff lag förmår. — S. den är, s-l
det dr, säges om något medelmåttigt, dåligt, t. ex.:
Han har skrifvil en bok, s. den är. — Syn.
Dylik. Slik.
SÅDBRÖD, n. B. Bröd af sådor.
SÅDD, m. 3. 1) Såning. — 2) Utsådd säd,
utsådda frön.
SÅDIG, a. 2. Full af sådor.
SÅDOR, f. 4. pl. Kli, orenlighct, som siktas
bort ifrån mjöl.
SÅDSTEN, m. 2. Ett slags asbest.
SÅFRA, SÅFVA, SÅFVEL, m. fl., seSofra, Sec.
SÅG, f. 2. Skärande verktyg, hvarmed trä
m. m. skäres, beslående af ett på ena sidan med
hvassa tänder försedt blad af jern, insatt i en
dertill passande ram. S-ar äro af flera slag
och olika storlek. Se f. ö. Slock-, Klo-, Panel-,
Stick-, Cirkel-, Vattensåg, m. fl. — Ss.
S-formi g, -lik.
SÅGA, v. a. 4. Med såg skära. S. en slock,
ell bräde. S. på längde#, på tvären. S. midl
i tu. S. till bräder, plankor. S. af, börl, se
Afsåga, Bor Isåga. — Sågande, n. 4.
SÅGA RE, m. B. En, som sågar.
SÅGARLÖN, f. 3. Afgift för sågning.
SÅGARM, m. 2. Arm af en såg.
SÅGBAK, m. 2. Första, på ena sidan runda
brädet, som sågas af en slock.
SÅGBLAD, n. 5. Det landade jernel på
en såg.
SÅGBLOCK, n. B. Se Sågslock.
SÅGBOCK, m. 2. Tvärbock, hvarpå t. ex. ved
sågas.
SÅGBRÅDE, n. 4. Sågadl bräde.
SÅGBÄNK, m. 2. De tvenne långa trän i ett
sågverk, hvarpå stocken, som skall sågas, bvilar
under sågningen.
SÅGFIL, m. 2. Ett slags fil, som brukas till
uppskärning och skärpning af länderna på
sågblad.
SÅGFISK, m. 2. Se Såghaj.
SÅGFLUGA, f. 4. Se Sågstekcl.
SÅGFRAT, n. sing. Affallet vid sågning.
SÅGHAJ, m. 2. Fisk af Hajslägtet, 42 till
45 fot lång, med öfra käken utdragen i ett
svärd-likt ben, ofta öfver 2 alnar långt och i begge
kanterna väpnadt med mer än 30 länder, en tum
långa. Squalus Pristis ell. Prlstis anliquorum.
SÅGKANTAD, a. 2. Med tänder i kanten
liksom en såg.
SÅGMASKIN,o - - schfn, m. 3. Särskilt
maskin, hvarmed sågning vid flera arbeten
verk-ställes.
SÅGMUSKEL, m. 3. pl. — muskler, (anat.)
Sågformig muskel.
SÅGQVARN, f. 2. Se Sågverk.
SÅGRAM, m. 2. Träram, hvari bladet på en
brädsåg är infalladt.
SÅGSNITT, n. 5. Skärning af en såg.
SÅGSPÅN, f. o. n. pl. — spånor och — spån.
Spän, som faller vid sågning. — S. m. (kollektivt)
Se Sågfral.
SÅGSTEKEL, m. 2. pl. — sleklar. Ett
in-sektslägtc af Steklarna, med dubbla såglika
ägg-läggnjngsrör. Tenthredo.
SÅGSTOCK. m. 2. Stock, som skall sågas
sönder lill bräder eller plankor.
SÅGSTÄLLN1NG, f. 2. Ställningen till cn
handsåg.
SÅGTAND, f. 3. pl. — länder. Tand eller
udd i kanlen på ett sågblad.
SÅGTANDAD, a. 2. Tandad i kanlen, likt
cn såg.
SÅGTIMMER, n. sing. Timmer till sågning.
SÅGVAGN, m. 2. Se Sågbänk.
SÅGVERK, n. 5. 4) Ett merendels med
vatten drifvet qvarnverk, hvarmed stockar
söndersågas lill plankor, bräder, ribbor, läkter, m. m.
— 2) (fortif.) Utanverk, som består af flera än
två tenaljer.
SÅGVERKSBATTERI, ––rf, n. 3. Ett
slags batteri.
SÅLA, f. 4. Se Sula, f.
SÅLA, v. a. 4. Se Sula, v. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
