Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Suffisans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 SÜF
SUFFISANS, syffisånngs. f. 3. (fr. Su/fisance,
af lat. Sufficere, vara tillräcklig) Sjelftillräckligbet,
hög tanke om sig sjelf, dryghel.
SUFFISANT, syflisånngt. a. 1. Inbilsk, dryg.
SUFF1X, suflVx. n. 3. (lat. Su/fixum) Ord eller
stafvelse, som tillsälles vid slutet af ett ord.
SUFFLERA, v. a. 1. (fr. Soufllcr, af lat. Su/Jlare)
Sakta läsa för någon ställen ur elt tal eller en
teaterroll, der minnet sviker honom.
SUFFLETT, sufläll. m. 3. Vagnskur, som
går an alt fälla ned.
SUFFLÖR. -ö’r, m. 3. (fr. Souflleur) Person,
som sufflerar en annan; isynn. en, som sufflerar
skådespelare på en tealer.
SUG, m. 2. Se Sugrör och Pumpkar.
SUGA, v. a. 3. Impf. Sög. 1) Draga in uti
sig en vätska, på det sätt, att luftens mottryck
försvagas genom förtunning eller helt och hållet
upphäfves. Säges så väl om menniskor och djur,
då de sålunda indraga en vätska i munnen, som
ock om växter ocb oorganiska ämnen samt vissa
verktyg. I samma mening säges äfv.: S. T sig,
Tn. tTll sig. S. saften ur en citron. Vissa
rofdjur s. blodet ur sina offer. Växterna s.
syre ur luften. Pumpen suger vallen. (Fig.)
S. musten ur, tillegna sig det hufvudsakligaste,
bästa, vigtigaste af något. — S. upp, ul, se
Uppsuga. Utsuga. — Har till objekt äfven sjelfva
föremålet, hvarur något suges, t. ex.: S. en citron.
(Fig.) S. någon ända Ull blodet, draga
obarm-hertig vinst af honom. — Brukas äfven neutralt,
t. ex.: S* på en citron. (Fam.) Del suger i
magen, säges, då man känner sig mycket hungrig.
(Skämlv.) Sjön suger, sjöluften ger stark matlust.
Se Ram. — 2) (fig.) Draga oskälig vinst af någon,
till dess skada. — S. sig, v. r. (om vätskor) S.
sig Tn, se Insuga sig. S. sig igenom, tränga
genom porerna på en fast kropp. — S-n de, part,
akt. (fam.) Känna sig s., mycket hungrig. —
Sugande, n. 4.
SUGARE, m. 6. i) Se Sugrör. — 2) Ett
slags fisk, en fot lång, svartgrå, som suger sig
fast vid andra större fiskar, fartyg, m. m. Echeneis
Remora.
SUGEN, sügänn, a. 2. (fam.) Hungrig.
SUGFISK, m. 2. Se Sugare, 2.
SUGGA, f. 4. 4) Hona af svinslägtet. En
grisslinn s. — 2) (pop.) Skällsord, af samma
betydelse som Lymmel. Fähund, m. fl.
SUGGFOT, m. 3. (pop.) Se Lymmel.
SUGG-GRIS, m. 2. Gris af honkön.
SUGHÅL. n. 5. Hål, hvarigenom en vätska
insuges.
SUGINSEKT, sügi nnsäckl, m. 3. (nat. hist.)
Insekt, som h^r munnen försedd med en inböjd
snabel, hvarmed den suger.
SUGNING, f. 2. 1) Handlingen, då man suger;
verkningen, då något suges. (Fam.) S. t magen
ell. blott s., känsla af hunger. — 2) (jäg.) Den
tredje och sista förändringen af tjäderns spel,
SUGOR. f. 4. pl. örten Galeopsis Tetrahit.
SUGPAPPER, n. 5. Hvitt olimmadt papper.
SUGPUMP, m. 2. Pump med sugrör ocb kolf,
hvarmedelst vatten uppsuges.
SUGRÖR, n. 5. Rör, hvarigenom en vätska
in- eller uppsuges.
SUGSPETS, m. 2. S-ar kallas tvenne eller
flera spetsar på konduktorn till en
elektricitets-maskin, med hvilka den genom glasskifvan
samlade elektriciteten upptages.
SUGVERK, n. 5. Maskin till vattens
uppfordrande.
SUM
SUGVÅRTA, f. 4. (nat. hist.) Liten vårta hos
vissa djur af lägre ordning, hvarmed de kunna
suga sig fasl vid andra kroppar.
SUGYMPA, v. a. 4. Ympa elt träd genom
inskärning i någon gren, som förenas med en
likaledes inskuren gren af ett närstående ädelt
träd. — Syn. Aflaktera. — Sugympnin g,
f. 2.
SUGÅDER, f. 4. pl. — ådror, (anal.)
Sug-ådror kallas små kanaler eller ådror i kroppen,
hvilka insuga och till blodmassan leda åtskilliga
slags vätskor. — Kallas äfv. Lymfatiska kärl.
SULA, f. 4. 4) Understa delen af foten
(Fotsåla) eller af elt skodon. — 2) Understa delen af
en hästhof. — 3) (bergv.) Grund af färskare jern
i bottnen af en smideshärd. — Skrifves i denna
och föreg. bem. äfv. Såla.
SULA, v. a. 4. (uttalas vanligen: så’la) Förse
(skodon) med sulor.
SULFID, sullfi’d, m. 3. Se Svafla.
SULLÄDER, sül-lä’d’r, n. sing. Läder,
till-verkadt af de största ocb tjockaste ox- eller
buf-felhudar, och som användes till sulor under
skodon. — Skrifves äfv. Sålläder.
SULTAN, sulltan ell. sülltan, m. 3. (arabiskt
ord, som betyder: Herre) 4) Herrskare, regerande
furste. Sc äfv. Storsultan. — 2) Tvenne öfver
hvarandra liggande, rikt stickade sammets- eller
allasdynor, med ägarinnans namn i midten, ocb
emellan begge ett litet skrin för blonder, band
och solfjädrar.
SULTANINNA, f. 4. En sultans gemål eller
dotter. Slorsullaninna, moder till den regerande
sultanen i Turkiska riket.
SULUBRUK, n. 5. eller
SULUSMÄLTNING, f. 2. Sc Råsmällning.
SUMACK, sümack, m. sing. 4) Eli slags
garf-och färgämne, bestående af de groft malna eller
sönderstampade bladen, qvisiarna och smågrenarna
af åtskilliga arter utaf växten Rhus, särdeles R.
coriaria, hvilken derföre äfv. kallas Sumack.
[Sumak.]
SUMMA, sümma, f. 4. (latinskt ord) 4) Hela
beloppet af flera sammanräknade tal. S-n går
Ull 100 r:dr. Betala i en s., på en gång. S.
summarum, summa af flera sammanräknade
summor, slutbelopp. In s., sammantaget. (Fam.)
In s., eller s. summarum eller s-n på texten,
med få ord sagdt, kort och godt. — Syn. Belopp.
— 2) (fig.) I korthet sammanfaltadt innehåll. S-n
af lagen.
SUMMARISK, a. 2. Som innehåller
hufvud-punklerna af något, sammandragen, i korthet
af-fattad. — Summariskt, adv.
SUMMERA, v. a. 4. Sammanräkna. —
Summering, f. 2.
SUMMEVIS, adv. I summor.
SUMP, m. 2. 4) Samling af stillastående
vallen på morasig mark. — 2) Af bräder hopslaget,
med hål genomborradt förvaringsrum för fångad
lefvande fisk, anlingen fast på stolpar, eller lös
alt släpa med fiskarbåtar. Se äfv. Bålsump.
Släpsump. — 3) De utkokade lemningarne af
vissa ämnen, t. ex. Kaffesump.
SUMPFISK, m. 2. Fångad fisk, som blifvit
släppt i sump.
SUMPHÅF, m. 2. pl. — håfvar. Fiskhåf, som
begagnas att upptaga fisk ur sump, eller ur sjön,
då man vittjar långref eller begagnar slant eller
drag.
SUMPHÖNA, f. 4. Fågel af Vadarne, 44 tum
lång, skiffersvart. Gallinula chloropus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
