Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stickblomma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
STI
STI
STICKBLOMMA, f. 4. örten Gentiana
cam-pestris.
STICKBLOSS, n. 3. Bloss af torrvedssticka.
STICKBORRi m. 2. Se Sprundborr.
STICKBULT, m. 2. (sjöt.) Smäckert tåg, som,
då ett segel skall rcfvas, fasthåller hörnet af seglet.
STICKBÅGE, m. 2. pl. — bågar. Se
Broderbåge.
STICKBÄCKEN, n. 3. Handbäcken med skaft,
att begagnas af sjuka.
STICKELBÄR, n. 3. (t. Stachelbeere) Bär af
Stickelbärsbusken.
STICKELBÄRSBUSKE, m. 2. pl. — buskar.
Bärbuske af slägtet Ribs, med glatta bär. Kallas
i allmänhet Krusbärsbuske, hvilken dock
egentligen har ludna bär. Ribes uva crispa.
STICKELHÅRIG, a. 2. Som har korta, slyfva,
uppstående hår.
STICKEN, a. 2. neutr. — et. 4) Se
Snarsticken. — 2) Förtretad, harmsen. Han blir s.
öfver ingenting.
STICKENHET, f. 3. 4) Se Snarslickenhet. —
2) Harmsen sinnesstämning.
STICKERSKA, f. 4. Qvinna, som slickar.
STICKERT, m. 2. Dolk, som sjöoflicerare
bära vid sidan.
STICKFLUGA, f. 4. Se Sling/luga.
STICKFLUSS, m. 2. (af t. sticken, qväfva)
Qväfvande katarr.
STICKFRI, a. 2. 4) I säkerhet för slickvapen.
— 2) (fig.) I skydd, i säkerhet.
STICKHOSTA, f. 4. (af t. sticken, qväfva)
Qväfvande hosta.
STICKLINA, f. 4. (skepp.) En af 6 kabelgarn
förfärdigad lina, som är 30 famnar lång och
begagnas till bändsling.
STICKLING, m. 2. 4) Se Sällqvist. — 2)
Fiskarten Gasterosteus Spinachia.
STICKMYGG, f. 4. En art, ganska besvärlig
mygg, hvaraf Muskiter äro en afart. Culex
pi-piens.
STICKNAS. v. d. 4. Blifva sticken, ond.
STICKNING, f. 2. 4) Se Stickande. — 2)
Något stickadt. — 3) Känsla i kroppen liksom af
något stickande.
STICKNÄT, n. 3. Ett slags jaglnäl.
STICKORD, n. 5. Ord. uttryck, som
innefattar något stickande. Gifva någon s.
STICKPENNING, m. 2. (fam.) 4) Penningar,
som ges i hemlighet. — 2) Klen, fattig belöning.
STICKPERGAMENT, -pärrgamä’nnl, n. 3. o. 3.
Se Broderpergament.
STICKPILLER, n. 3. Se Stolpiller.
STICKROFVA, f. 4. (t. Sleckrübe) Det samma
som Kålrot.
STICKSIGTE, n. 4. Ett slags sigle på
skjutgevär.
STICKS1LKE. n. 4. Silke alt sticka med.
STICKSTRUMPA, f. 4. Strumpa, på hvilken
stickas.
STICKSTYFVER, m. 2. pl. — slyfrar. Se
Stickpenning.
STICKSÅG, f. 2. En mindre art panelsåg med
dubbel tandrad.
STICKSÅR, n. 3. Sår, erhållet genom
stickning. isynn. med stickvapen.
STICKSÖM, m. 2. pl. — sömmar. Se
Brodersöm.
ST1CKTA, v. a. 4. (bibi.) Se Instifta.
ST1CKTRENS, m. 2. Trens (se d. o.), hvari
inslaget är blandadt med guld- eller silfverlråd
och silke.
STICKTYG, n. 8. Stickadt tyg (Tricot). —
Ss. S-sv ar a.
STICKVAPEN, n. 5. Vapen att stinga med,
såsom spjut, pikar, värjor, dolkar.
STICKYXA, f. 4. Ett slags verktyg att hugga
ut hål med.
STIFT, n. 5. I. 4) Andligt område, såsom
Biskopsstift, Abbots- ell. Abbedissestift, m. fl. Se
äfv. Jungfrustift. — 2) Benämning på Län, i
Norge. Trondhiems s.
STIFT, n. 5. II. 4) Lilen nålformig pjes af
metalltråd att fästa eller sticka med. — 2) Smal,
tillspetsad kropp alt dermed rita, skrifva, teckna,
måla. Deraf Ritstift, Pastellslift, m. fl. — 3)
Tunga på en vågbalans. — 4) Nålen på en
solvisare. — 5) Spels, hvarpå något går omkring. —
2) (bot.) Medlersta delen af en pistill.
STIFTA, v. a. 4. 4) Inrätta; stadga. S. en
skola, en orden. S. lagar. — 2) Förorsaka,
åstadkomma, uppväcka, bemedla, anstifta. S. godt,
ondt. S. ett äktenskap. S. fred emellan
krigförande makter. S. vänskap emellan två
ovänner. S. oenighet, ovänskap, missämja. S.
förbund. S. uppror. — Stiftande, n. 4.
STIFTARE, m. 3. -ARINNA ell. - ERSKA,
f. 4. En, som stiftar eller stiftat.
STIFTBORR, m. 2. Eget slags borr,
hvarmed förborras för stifts inslående.
STIFTELSE, f. 3. 4) Stiftande. — 2) Stiftad
inrättning. Välgörande s-r.
ST1FTNING, f. 2. 4) Handlingen, hvarigenom
något stiftas. — 2) Se Stiftelse, 2. — Ss.
S-f-bref, -sdag, -sår.
STIFTSAMTMAN, m. 3. pl. — män.
Styresman i ett norskt stift.
STIFTSFRÖKEN, f. 2. pl. — fröknar. Adelig
jungfru, som är inskrifven i Wadstena adliga
jungfrustift.
STIFTSJUNGFRU, f. 3. pl. — jungfrur. Se
Sliftsfröken.
STIFTSPREST, m. 3. Presl, som tillhör något
visst biskopsstift.
STIFTSSVAMP, m. 2. Svampslägtet
Stemo-nitis.
STIG, m. 2. I. Betydde fordom det samma
som Väg (deraf Stigman), men inskränker sig nu
till bemärkelsen af Gångstig (jfr. d. o.). Vägar
och s-ar. (Fig.) Lastens s., lastens ulöfning.
STIG, m. L II. Kolmått om 12 tunnor. Stor
s., 24 tunnor kol.
STIGA, v. a. 3. Impf. Steg. Sup. Stigit.
Part. pret. Stigen. 4) Taga ell eller flera steg,
flytta fram foten eller fötterna; gå. S. af hästen,
ur vagnen, öfver tröskeln. S. i vagnen. S.
uppför, nedför en trappa. S. ifrån bordet.
S. i land, sälla foten på land. S. lill häsl, sätta
sig upp på hästen. S. om bord, se Bord. S.
på foten, sätta fram foten och stödja sig på den.
S åf, fram, se Af sliga, Framsliga. S. néd,
tillbaka, undan. S. pa, se Gå på! S. upp,
ut, se Uppstiga, Ulsliga. — Syn. Gå. — 2)
Höja sig. Vattnet steg öfver bräddarna.
Floden har stigit. Hafvel stiger och faller. En
raket steg i höjden. S. upp, se Uppstiga. —
3) Ökas, tilltaga, växa. Spannmålen stiger i
pris ell. blott stiger, priset derpå ökas. Priset
stiger. Kursen stiger. Konsten stiger,
fullkomnas. Aktierna ha sligil fem procent. S.
upp, böja sig, ökas i pris, t. ex.: Köttet har nu
stigit upp till 16 sk. marken. — 4) (med till)
Belöpa sig. Kostnaden stiger till 100 r:dr. —
3) (fig.) S. fram, framstå, skjuta fram, t. ex.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
