Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skörtunna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
SKÖ
SLA
SKÖRTUNNA, f. 4. Se Skördosa.
SKÖT, n. 5. Se Sköte.
SKÖT. m. 2. Elt slags nät med små tnaskor.
SKÖTA, v. a. 2. Egna nödiga omsorger åt
person eller sak, för alt bibehålla vid lif och
helsa, i godt skick, draga fördel af något,
uppfylla sin pligt, o. s. v. S. barn, sjuka. S.
boskap, hästar. S. åkern. S. en trädgård. S.
elt hemman. S. en egendom. S. ell embele.
S. sin syssla. S. sina göromål,
angelägenheter. S. sin pligt. S. sin helsa. S. sin
be-qyämlighet. S. kärlek, handel, vetenskaper. S,
öm, bry sig om. bekymra sig om. Mest i
nekande satser. Del s-ter jag ej om. — Syn.
Ansa, Rykta, Vårda. Odla. Sörja för, Besörja. —
S. sig, v. r. Egna nödig omsorg åt sig sjelf
och sina egna angelägenheter. Lian s-ler sig;
derföre lyckas han i sin handel. Sköt ni er
sjelf, sörj ni för er sjelf och bekymra er ej om
andra. (Fam. talesätt) Sköt du dig, nog s-ter
jag mig, sörj du för dig, och låt mig sörja för
mig sjelf.
Anm. Ordet tros komma af Sköte, och skulle
ursprungligen haft afseende på den skötsel, som
små barn (Skötebarn) larfva. Jfr. Sköte och
Skötebarn.
SKÖTANDE, n. 4. Se Skötsel.
SKÖTARE, m. 8. (föga brukl.) En som sköter.
SKÖTE, n. 4. (i äldre språket Sköt, vinkel,
af Skjuta (tillsammans); äfv. det djupa veck, som
bildas af en uppskörtad klädning) Den
fördjupning emellan underlifvet och låren, som
uppkommer, då cn menniska sitier. Eli barn
hvi-lade i hennes s. (Fig., bibi.) I Abrahams s.,
i himmelriket. (Fig.) / kyrkans s., i dess
gemenskap. samfund. I jordens s., uti jorden.
Silla i lyckans s., njuta lycka. Utgjuta sin
sorg i en väns s., yppa den för en vän.
SKÖTEBARN, n. 8. 4) Litet barn, som ännu
hålles i skötet, bäres på armen. — 2) (fig.)
Gunstling.
SKÖTEL. sc Sköllel.
SKÖTERSKA, f. 4. Qvinna, som sköter
person eller sak. Deraf Sjuksköterska.
SKÖTESSYND, f. 3. Företrädesvis älskad synd,
den man gjort till vana.
SKÖTES VÄN, m. 3. pl. — vänner. Högt
älskad vän.
SKÖTNING, f. 2. (föga brukl.) Se Skötsel.
SKÖTSEL, schö’tts’l, m. sing. De omsorger,
som egnas åt person eller sak, då man sköter
dem. Ell barns s. Sjukas s. Boskaps s.
Åkerns s. Elt embetes s. Deraf Barn-, Sjuk-,
Boskaps-, Trädgårds-. Hästskölsel, m. fl. — Syn.
Ans, R)kt, Vård, Odling, Omsorg.
SKÖTSPIGG, m. 2. Se Spigg.
SKÖTTEL, schö’lt‘1, m. 2. pl. skölllar. Se
Skottspole.
SLABBERTASKA, se Sladdertaska.
SLABBERTYSKA, f. 4. sing. (pop.) Se
Bol-välska.
SLABBNTNG. f. 2. (skepp.) Gammalt
upp-slagsgods, som viras om ankarlåg och rundhult,
på dc ställen, der de äro utsatta för skamfilning.
SLABBRA, v. n. 4. (pop.) Se Sladdra.
SLADD, m. 2. 1) (skepp.) Ändan af elt tåg.
God s., (vid varpning m. m.) sladden af den
kabeln, som är fast i varpankaret, och på hvilken
man mest litar. (Pop.) Komma, vara på s-en,
sist, ibland dc sista. — 2) Åkerbruksredskap,
hvar-mcd jorden jemnas, kokor sönderkrossas o. s. v.,
beslående af ett par medelst mellanslår
hopfo
gade, fyrkantiga träbalkar af två till tre famnars
längd. Gå öfver med s-en, köra den öfver
åkerjord.
SLADDA, v. a. 4. Köra sladd öfver åkerjord.
SLADDER, n. sing. (fam.) Löst, onyttigt prai.
Del är bara s. — Syn. Pladder, Prat, Sqvaller.
SLADDERAKTIG, a. 2. (fam.) Fallen för alt
sladdra. S. käring. — Syn. Pladdrande,
Plad-dcraktig, Pratsjuk, Sqvalleraklig. —
Sladder-aklighel, f. 3. — Sladderakligl, adv.
SLADDERHANE, m. 2. pl. — hanar. Se
Pratmakare.
SLADDERTASKA, f. 4. (pop. o. fam.) Qvinna,
som är fallen för att sladdra.
SLADDRA. v. n. o. a. 4. (fam.) Tala mång
onyttig ord, prata mycket utan mening och
sammanhang. prala i vädret. S. en öronen fulla,
sladdra omåttligt. — Syn. Pladdra, Prala, Sqvallra.
— Sladdra nde, n. 4.
SLADDRARE, m. 8. (fam.) En, som är fallen
för alt sladdra.
SLADDRIG, a. 2. Säges om det, som är ulan
fasthet, fyllning eller spänning. S. hud. S-t
korfskinn. S-l låg.
SLAF, m. 2. pl. slafvar. 4) Menniska, som ej
kan förfoga om sin egen person, utan är en
annans egendom och kan likt cn vara köpas och
säljas. Besegrade fiender gjordes fordom lill s-var.
Sc f. ö. G aler sia f, Neger sia f. — Syn. Trål. — 2)
(fig.) Säges om den, som blindt låter sig
beherr-skas af någon eller något. Antonius blef
Cle-opatras s. S. under sina begär. — 3) (fam.)
Sc Arbetsträl. — Ss. S-arbete, -handel,
-handlar e.
Anm. Ordet Slaf, t. Sclave, fr. Etclave, cnx.
Slave, ilal. Schiavo, förmodas härleda sig ifrån
förra delen af medeltiden, då krig emellan
slavitka och tyska folkstammar ofta inträffade,
hvarvid tillfångatagna Slaver, efler tidens sed,
af sina segervinnare gjordes till trålar.
SLAFMARKNAD, m. 3. Marknad, der
slaf-var hållas till salu.
SLAFSA, slåfTsa, v. n. 4. (pop.) Äta som cn
hund. Säges endast i fråga om våt mal. — Syn.
Sörpla i sig.
SLAFVA, v. n. 4. Sc Träla. — Slafvandc,
n. 4.
SLAFVERI, n. 3. 4) En menniskas tillstånd,
då hon såsom egendom tillhör cn annan och kan
som cn vara köpas och säljas. — 2) (fig.)
Fullkomlig undcrgifvenhel under person eller sak. S.
under begären. — 3) (fam.) Träligl arbete. —
Syn. Träldom.
SLAFVINNA, f. 4. Qvinna, som är
underkastad slafveri. — Syn. Trälinna.
SLAFVISK, a. 2. 4) Som tillhör, utmärker,
passar för cn slaf; ej tillåter sig att hafva
hvarken egen vilja eller eget omdöme. S. lydnad.
— 2) (fig.) öfverdrifvet noggrann; som mera ser
på bokslafven än på andan. S. öfversällning. —
Syn. Trälaktig.
SLAFVISKT, adv. Såsom en slaf, på ett
slaf-viskt sält, med blind lydnad eller noggrannhet. —
Syn. Trälakligl.
SLAG, n. 8. (af Slå) 4) En kropps häftiga
rörelse mot en annan, så alt han våldsamt träffar
den, antingen med hela sin yta eller med en del
deraf. Få cll s. af en fallande tegelpanna. —
2) Sådan rörelse af menniska eller djur, i afsigt
att tukta, skada, afskära o. s. v. Gifva någon
ell s. på munnen, på örat. Få ell s. S. med
hammare, med knyinäfven, med flata handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
