Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skämtaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
SKÄ
SKÄ
ursprung!. Skämta tiden, d. v. s. förkorta tiden)
4) (fordom) Qväda och förtälja gamla sagor eller
annat märkvärdigt till tidens fördrifvande. — 2)
(nu) Säga, yttra, skrifva någol lustigt, för att
framkalla löje hos andra. S. fint, grofl, lågt.
S. med ell. Öfver något. S. med någon, vexla
skämtsamma ord med någon; äfv. gyckla med
någon. Han tåler icke s. med sig. del är icke
all s. med honom, han lål ej skämt (se d. o.).
S. börl, se Borlskämla. — Syn. Narras, Gyckla,
Raljera, Spektakla. — S-nde, part. pres. Brukas
adjeklivt i samma mening som: Skämtsam.
SKÄMTAKTIG, a. 2. Se Skämtsam. —
Skäm la kli ghel, f. 3. — Skämlakli gl,
adv.
SKÄMTAN, f. sing. indef. (gam.) Tidens
för-drifvande med sång och förtäljande af gamla sagor.
SKÄMTANDE, n. 4. Handlingen, då man
skämtar.
SKÄMTARE, m. 5. En, som skämtar, är
fallen för att skämta.
SKÄMTEDIKT, f. 3. Dikt af skämtsamt
innehåll.
SKÄMTFULL, a. 2. Se Skämtsam. —
Skäml-fullhel, f. 3. — Skämlfulll, adv.
SKÄMTORD, n. 5. 4) Skämtsamt ord,
yttrande. — 2) Ord, som brukas skämtvis.
SKÄMTSAM, a. 2. 4) Som åsyftar att väcka
löje, munterhet. S-l lai. S-ma ord. S.
berättelse. — 2) Fallen för all skämta. Han är
mycket s. — Syn. (för begge bem.) Skämtfull,
Skämtande, Skämtaklig.
SKÄMTSAMHET, f. 3. Egenskapen att vara
skämtsam. — Syn. Skämlfullhct, Skämtaktighcl.
SKÄMTSAMT, adv. På ell skämiandc sätt,
på skämt, i skämtande ton. Tala, svara s.
SKÄMTVIS, adv. I skämtsamt (al, på skämt.
SKÄNDA, v. a. 4. På elt högst gement sält
smäda, skymfa, utskämma. S. ens ära. S. en
flicka, vanära henne. — Skändande, n. 4.
SKÄNDARE, m. 5. En, som skändar. Mest
i sammansättningarna Äreskändare,
Drängaskän-dare.
SKÄNDLIG, a. 2. I högsta grad vanärande,
högst föraktlig, ytterst skamlig. S. bedrifl. Ell
s-l drag. — Syn. Se Skamlig.
SKÄNDLIGEN. adv. Se Skändligl.
SKÄNDLIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
skändlig.
SKÄNDLIGT, adv. I högsta grad skamligt,
högst föraktligt, gement. — Syn. Se Skamligi.
SKÄNK, schänngk, m. 2. L (ursprungi.: bägare)
4) (i äldre språket) Källaredisk. — 2) Lågt skåp
för mat- och dricksvaror, bord- och
dryckeskärl, m. m. Sälla in någol i s-cn. Sälla glas
på s-cn. — 5) Handkammare, der bord- och
dryckeskärl m. m. förvaras. — 4) Se Vin skänk,
Munskänk, Kaffe sk än k.
SKÄNK, schä nngk. m. 3. II. (Egentligen
bild-lig ullcdning af föregående ord; torde ursprungi.
hafva bclydt: gåfva i penningar att dricka för,
således: drickspenningar) 4) Gåfva, gifven i afsigt
att visa sig frikostig. Gifva någon en s. Göra
någon cn s. af någol. Gifva en någol till s-s.
Få någol lill s-s. — Syn. Sc Gåfva. — 2)
Tärc-penning, som ges vandrande gesäller.
Anm. Skünk säges icke om sådana gåfvor, som
göras genom skriftligt dokument.
SKÄNKA, schä’nngka, v. a. 2. I. Slå i en
dryck. S. i’, se Iskänka. — Deraf Beskänka.
SKÄNKA, scba nngka. v. a. 2. II. (egentl. af
föregående ord; jfr. Skänk, 11) Gifva cn skänk,
gifva till skänks. S. en något. S. bort, èfler,
sc Bortskänka, Efterskänka. — Syn. Sc Gifva.
— Skänkande, n. 4.
SKÄNKAS, schänngkås, m. 3. (pop. o. fam.)
Se Skänk. II.
SKÄNKBALJA, schä‘nngkbållja, f. 4. Balja
att skölja glaskärl uti.
SKÄNKBETJENTNG, f. 2. Samtliga betjcningcn
hos cn vinskänk.
SKÄNKBORD, n. 5. Bord i cn källarsal för
gästerna.
SKÄNKEL, schä’nngk’l, m. 2. pl. skänklar.
Ben på cirklar, skalm på tänger, o. s. v.
SKÄNKFAT, n. S. Fat, som begagnas lill
sköljning af dricksglas.
SKÄNKJUNGFRU, f. 3.pl. — jungfrur.
Jungfru, som står vid disken pä schweizerier och
kaffehus. I enahanda mening säges äfv.
Skänkmamsell.
SKÄNKKANNA, f. 4. Stor vattenkanna med
kran, hvarur vallen ulgjuies i en skänkbalja.
SKÄNKSKÅP, n. 3. Skänk (I, 2) med skåp
uppöfver. Kallas äfv. Dubbclskänk.
SKÄNKSVEN, m. 3. pl. — svcnncr. En,
som skänker i dryckesvaror.
SKÄNKTALLRIK, m. 2. Se Presentertallrik.
SKÄNKLING, m. 2. (skepp.) Ell tåg med elt
block i aklcrhand.
SKÄPPA, f. 4. 4) (ford.) a) Målkärl för torra
varor = 6 kappar. — b] Så myckel af en vara,
som deri rymdes. En s. säd. — 2) Fyrkanlig
korg af flätade tunna spjclar. Äfv. ett slags kärl,
sorn landlmän bruka vid såning. — Deraf
Sädes-skäppa. (Fig., bibi.) Sätta sitt ljus under ena
skäppo, ej till nylta för andra använda sin
vishet, sina kunskaper o. s. v., ej meddela andra
af sin egen upplysning. — 3) Eli slags liten korg
af näfvcr, hvari man plockar vilda bär. En s.
bär. — Deraf Näfverskäppa.
SKÄR, n. S. I. öfvervatlensklippa; äfv. liten
holme i en skärgård. Skären, pl. def.
Skärgården. t. ex. Slockholmss-en.
SKÄR, n. 5. II. 4) Inskärning, utskärning.
S. i nyckelax. S., hvari slängen insälles på
cn vagn. — 2) Den hvassa underkanten på
skridskor. Gå, åka på yllre s-en, med kroppen
lutande utåt.
SKÄR, a. 2. III. 4) (af gamla ordet Skir ell.
Skior, eld) Ljus, klar, ren. S. färg, hy. S.
röst. — 2) (af fr. Chair) Ljusröd. S. hall,
kläd-ning.
SKÄRA, v. a. 4. I. Göra skär, ren. Brukas
mest fig. i andlig mening. — Syn. Rena. —
Skärande, n. 4.
SKÄRA, v. a. o. n. 3. Impf. Skar; pl. Skuro.
Sup. Skurit. Part. pass. Skuren. 4) Medelst
knif eller något annat hvasst intränga i elt
föremål; genom dragning eller blott tryckning
dermed göra öppning i något, stycka, sönderdela
eller gifva någol annan form. S. i någol med
cn knif. S. någon i ansiglet med cn knif. S.
bröd, kött. S. sig en skifva bröd. S. tungan
ur halsen på någon. S. slek, skära före deraf.
S. hål på någol, genom skärning göra hål derpå.
S. säd ell. blott 5., med lic aflaga mogen säd.
S. en penna, uppskära den. S. cn bok, genom
skärning jemna den i kanten. I samma mening
säges äfv.: S. papper. S. Iräd, med knif
beskära dem. S. någon för slcn, genom skärning
operera derför. S. i trä, gravera i trä vissa
figurer. Han skär väl, skär väl före, äfv. skär
väl till. (Fig.) S. lagrar, förvärfva ära. S. länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
