Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skorpkorg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379 SKO
SKORPKORG, m. 2. Korg att, lägga
skorpor uti.
SKORPNA, v. n. 4. öfverdragas med skorpa.
— Skorpnande, n. 4.
SKORPSTEN, m. 2. Se Stalaklit.
SKORRA, ▼. n. 4. 4) Illa uttala vissa
konsonanter, isynn. R. — 2) (om ljud) Låta sträft,
illa, likt en som skorrar i uttalet. — Skor
rande, n. 4. o. Skorrning, f. 2.
SKORRIG, a. 2. Som skorrar. S. stämma.
SKORSTEN, skå rrslcn, m. 2. (af gamla ordet
Skior, eld; betydde ursprungi.: Eldstad) Muradt
rör, hvarigenom röken ifrån cn eller flera
eldstäder går ut igenom taket. Säges isynn. om
den del deraf, som är synlig utanpå ett tak.
SKORSTENSELD, skå’rrstensélld, m. 2. Se
Soteld.
SKORSTENSFEJARE, m. 5. En, hvars yrke
är att rena skorstenar ifrån sot. [— fäjare.]
SKORSTENSHUF. m. 2. pl. — hufvar. Huf,
som anbringas på en skorsten, för att röken bättre
må draga ut.
SKORSTENSPIPA, f. 4. ell.
SKORSTENSRÖR, n. 5. Det murade rör,
som går ifrån en eldstad till en skorsten.
SKORSTENSSOT, n. sing. Sot, som ifrån
röken afsälter sig i cn skorsten.
SKOSKAF, n. S. Skaf på foten, förorsakadt
af trånga skodon.
SKOSMÖRJA, f. 4. Smörja, hvarmed skodon
smörjas, för att göra dem mjuka och skydda dem
mot väta.
SKOSPIK, m. 2. Kort spik mod breda
huf-vuden, hvarmed sulorna på grofva skodon beslås.
SKOSPILTA, f. 4. Se Nödspilla.
SKOSPÄNNE, n. 4. Spänne, hvarmed en sko
lillspännes Öfver foten.
SKOSVÄRTA, f. 4. Svärta, hvarmed skodon
svärtas.
SKOT, n. 5. (skepp.) Etl låg, som är
fasl-gjordt i ett segels undre hörn, för alt dermed
fästa detta i en viss ställning.
SKOTA, v. n. 4. (sjöt.) Hala i ett skol.
SKOTHORN, n. B. (sjöt.) Det undre hörn af
ett segel, i hvilket ell skol är fästadl.
SKOTRASA, f. 4. Trasa, som begagnas till
skodons aftorkandc.
SKOTRÅD, m. sing. Sådan slags tråd, som
begagnas af skomakare.
SKOTRÅNG. n. B. Klämning af trånga skodon.
SKOTT, n. B. (af Skjuta) 4) Aflossning,
af-skjulning af elt skottvapen. Fienden oroades
med s. både af pilbågar och skjutgevär. Skjuta,
a/fyra, aflossa elt s. EU s. lossades, hördes.
Knallen af ell s. — Bildar flera
sammansättningar, såsom: Pil-, Böss-, Gevärs-, Pistol-,
Kanonskott. — 2) Laddningen i ett gevär. Etl s.
krut, hagel. Ell s. löst krut. Taga s-cl ur
en bössa. Blifva träffad af ell s. Tian fick
ell s. i benet, — 3) (jäg.) a) Skjutet djur. Han
hemkom med tre s. i väskan. — b) Den i lagen
fastställda värderingen af skjutna rofdjur.
Vargen svarar emot 9 s. —4) (skepp.) Plank- eller
brädvägg inuti ett fartyg. — B) Benämning på de
årligen utskjutande unga qvistar på iräd och
buskar; äfv. ny stam, nytt stånd, ny stjelk, som
uppskjuter ifrån rolen på sidan om den gamla;
äfv. ny gren, som utskjuter på hornen af vissa
djur, t. ex. hjorthorn. Skjuta s , framalstra
sådana unga qvistar <Sec. Rensa borl onödiga s.
— Se f. ö. Sidoskott, Rotskott, Vallskoll. — 6)
(sjukdom) Se Trollskoll.
SKO
SKOTTA, v. a. 4. (af Skjula) Med skofvel
kasta, undanföra. S. snö. S. ren vägen. S. af,
bört, upp, se Afskolta, &c. S. ihöp, undan.
— Skottande, n. 4.
SKOTTAFLA, f. 4. 4) Tafla, hvarpå skjutes
till måls. — 2) (fig. fam.) Mål för spe, åtlöje,
o. s. v.
SKOTTBOM, m. 2. pl. — bommar. Bom,
som går all skjuta för en port, dörr, o. s. v.
SKOTTBRÄDE. n. 4. Löst bräde, som går
alt skjuta fram och tillbaka, upp och ned, t. ex.
på en sopkärra.
SKOTTBÖLD, m. 3. Se Trollskott.
SKOTTDAG, m. 2. Öfverskotlsdag, som
till-sältes i skottår (d. 29 Febr.)
SKOTTFRI, a. 2. Som ej kan träffas,
genomträngas eller skadas af skolt; säker för skott;
utom skotthåll.
SKOTTFÖNSTER. n. B. Fönster, som går
alt skjula fram och tillbaka, i fals eller ränna.
SKOTTGATA, f. 4. Rak, bred öppning, som,
vid andjagt, med lie göres i vass, för
beqvämlig-het vid skjutningen.
SKOTTGLUGG, m. 2. eller
SKOTTHÅL, n. 5. Glugg, hål, anbragt, för
att derigenom aflossa skolt.
SKOTTHÅLL, n. S. Skjul- eller kaslvidd för
skottvapen. Vara i ell. inom s., så nära, alt
man kan träffas af skott. Vara inom s. för
fästningens kanoner, kunna träffas af dem. Vara
utom s.. .ej kunna träffas af skoll.
SKOTTKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. 4) Kolf
i lås. Jfr. Kolf, 2. — 2) Ett slags grof, tung
pil, som fordom brukades att skjuta med. — 2)
(fig. fam.) Stickord, speglosa. glåpord. Ge en s-var.
SKOTTKÄRRA, f. 4. Liten kärra att föra
jord o. d. uti, lik en stor låda, med ett hjul
framtill och baktill Ivenne handtag, hvarmed den
skjutes framåt. Skjuta s-n. Bortföra jord i s.
SKOTTLINIE, skaJtlFnje, f. 3. Den linie,
som ett afskjutet föremål beskrifver i luften.
SKOTTLUCKA, f. 4. Lucka, som går alt
skjuta frarn och tillbaka i fals eller ränna.
SKOTTLÅDA, f. 4. Låda, som går atl skjuta
in. Del samma som Draglåda.
SKOTTMÅL, n. B. Mål för skjutning.
SKOTTMÅNAD, m. 3. Den månad i året,
hvaruli. vid infallande skottår, sjelfva skottdagen
inskjutas. Februari månad.
SKOTTNING, f. 2. Göromålet, då man skottar.
SKOTTNÄT, n. B. Elt slags nät, som med
näislång utskjutes i vinkel, hvarefler man ifrån
motsatta sidan pulsar fisken in uli detsamma.
SKOTTNÄTJA. v. n. 4. Fiska med skottnät.
SKOTTPENNING AR, m. 2. pl. Penningar, som
erhållas till belöning för fäldl villebråd,
skade-eller rofdjur.
SKOTTSJUKA. L 4. Se Trollskott.
SKOTTSPOLE, m. 2. pl. — spolar, (väf.)
Lilet redskap af hårdl Irä. small, långt och väl
glättadt, i hvars öppning spolen med
inslapsgar-net fästes, och som vid väfningen kastas fram
och åter genom den vinkelöppning, som
öfver-och underskottets ränningstrådar vid trampningen
bilda med hvarandra. Kallas äfv. SkÖtlel.
SKOTTSTOL, m. 2. 4) Elt slags
bandväf-stol. — 2) Se Skjulstol.
SKOTTSTÄLLA, v. a. 2. S. en kanon,
uppsöka och utmärka sigtpunkterna derpå. S- en
bössa, rikta dess skjutning genom alt stalla sigto
och korn så, att skottet, på ett gifvet afstånd.
träffar inålet. — Skollslälln ing, L 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
