Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qvästlafve ... - R - R ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVÄ
RAD
261
vanligen Få konlusion. — 2) (fig. fam.)
Förödmjuka, tukta. Q. en pratmakare, en
öfver-sitlare. — Qväsande, n. 4. o. Qväsning,
f. 2.
QVÄSTLAFVE, m. 2. pl. — lafvar. (skepp.)
Elt rum nere i ett Örlogsfartyg, hvarest de sjuke
och blesserade vårdas.
R, ärr, n. 8. 1) Adertonde bokstafven i
alfabetet. Har alltid samma ljud, t. ex.: Rad, ren,
röra, märr, — I dagligt lal har r i vissa ord
ljudet af tjockt l, t. ex.: Gård, Gärde, gål, jäle.
— Rh i vissa utländska ord uttalas som r, men
är numera bortlagdt, utom i nomina propria. t. ex.
Rhea, Rhone, Rhen, Rhodus. — 2) Ljudet, då
r uttalas. — 5) Förkortningar: R. = Recipe
(d. v. s. tag). — Rec. = Recensent, — Resp.
= Respektiv.
RABARRER, rabårrb’r, m. sing. 4) En
apoteksväxt. vild i Tibet. Reum palmatum. — 2)
Roten deraf, hvilken brukas i läkekonsten såsom
afförande medel. [Rhabarber.]
RABATT, - alt, m. 3. (fr. Rabal) 4)o Afdrag
af penningar, som köpare för vissa varor åtnjuter,
då han belalar konlant eller inom korl. bestämd
lid; äfv. i allmänhet: nedsättning i pris eller i
värde, afdrag. — 2) Trädgårdssäng, blomstersäng;
list kring ett trädgårdsland. — 3) De utskjutande
kanterna på pannan lill ett bösslås.
RABATTERA, v. a. 4. Afkorta, göra afdrag,
nedsättning i pris, o. s. v. — R a b a 11 c r i n g,
f. 2.
RABBI, rabbi, m. sing. (hebr.; egentl.:
Mästare) Tilel, som i tal och skrift gifves cn judisk
religionslärare.
RABBIN. -i’n, m. 3. Judisk religionslärare.
RABBINISM, - - fssm, m. 3. Rabbinernes
lära.
RABBINSK. a. 2. Som tillhör eller har
afseende på rabbinerna eller deras lära.
RABBLA, v. n. 1. R. upp, fort och ulan
mening uppläsa utantill.
RABULIST, –fsst, m. 3. (af lat. Rabula)
4) Lagvrängare, krångelmakare. — 2) (oegentligt)
Upprorsmakare.
RABULISTERI, ––––––ri’, n. 3. 4)
Lagvräng-ning, advokaloriska invändningar, krångel af
sakförare. — 2) (oegentligl) Tumult, upplopp, uppror.
RACHITIS, se Rakilis.
RACK, m. 2. 4) (skepp.) Elt tåg eller en
läderbeklädd jernring, som fasthåller midteln af
en rå eller ändan af en gaffel vid masten eller
stången. — 2) Ett slags större släde.
RACK, m. sing. Se Arack.
RACKA, f. 4. Hona af hundsläglet.
RACKARE, m. 5. 4) Bödelsdräng och
hud-afdragare. — 2) Brukas såsom skällsord i samma
mening som: Skurk, bof.
RÄCKARKÄRRA, f. 4. Kärra, hvarpå en
lifdömd missdådare utföres till afrättsplatscn.
RACKELHANE. m. 2. pl. — hanar, Ett
slags fågel, som är batard af orre och tjäder.
Tetrao hybridus.
RÄCKET, se Raket,
RACKKLAMP, m. 2. (skepp.) Hvar och en
af de tvenne klampar, som äro faslspikade med
armarna mot bvarandra på midlcn af en rå, och
tjena att hindra borgen och räcken ifrån att
slira.
RACKKLOT, n. 5. (skepp.) Benämning på
träklot, hvilka liksom perlor äro uppträdda på
en gaffclrack, för att gifva dem dess bättre
vandring.
RACKLA, v. n. 4. Hårdt utstöta luften
genom luflröret, för all rensa halsen ifrån slem. —
Racklande. n. 4. o. Rackling, f. 2.
RACKOMMODERA, - kåmmodèra, v. a. 4.
(fr. Raccommoder) Äter sälla i stånd, i ordning.
RAD, f. 3. 4) Flera i en linie invid
hvarandra befintliga ting. R. af hus, träd,
knappar. R. af rum, sträcka af rum. Fyra rum i
en r. Ställa, lägga, sätta i r. Gå i r., den
ene efler den andra. Komma i, ur r-en. (Fig.
fam.) Det ligger i r. för honom, han har en
löpande tunga, god talegåfva. — 2) (särskilt)
Linie af sammanställda ord i skrift eller tryck.
Trettio r-er på sidan. Skrifva, läsa ell par
r-er. Skrifva mellan r-erna. Skrifva räta
r-er. Öfversälta r. för r. (Boktr.) Ny r., nytt
stycke, med indragning. Börja ny r., börja nytt
slycke. — 3) Flera händelser, saker, ting, som
följa efter hvarandra i tiden. En lång r. af
eder, svordomar. Berätta en lång r. historier.
Å r. ell. i r., efler hvarandra. Tre dagar, resor
å r. Arbeta tre timmar å r.
RADA, v. a. 4. (fam.) R. upp, sätta, ställa,
lägga i långa rader; uppträda (l. ex.: perlor) på
band, snören; äfv. (fig.) upprepa. R. upp sina
förljensler, orda vidt och bredt om dem.
RADBAND, n. 5. 4) Ett band med påträdda
kulor, som kalolikernc begagna, för alt hålla
räkning på sina böner, och som fordom vanligtvis
bars vid gördeln. — 2) Svampsläglet Monilia.
RADERA, v. a. 4. (lat. Radere)
4)Medpenn-knif bortskrapa något felskrifvet. R. ut,
borttaga genom radering. — 2) Med radernål rita
på cn med fernissa öfverläckt kopparplåt, då man
vill etsa. Jfr. Elsa. — 3) Rita med raderstift
vid damaskering.
RADERING, f. 2. 4) Handlingen, då man
raderar. — 2) Ställe, der något blifvit raderadt.
RADERJERN, radèrjä rn, n. 5. Se
Rader-stift.
RÅDERKNIF, m. 2. pl. — knifvar. Knif,
som begagnas^ lill radering (bem. 4).
RADERNÅL, f. 2. Elt slags nål, som
begagnas, då man raderar för etsning.
RADERSTIFT, n. 8. Stift, hvarmed raderas
vid damaskering.
RADIATION,–––––tschön, f. 3. (vetensk.)
Strål-kastning, utstrålning.
RADIE, radie, m. 3. (lat. Radius; geom.)
Rät linie, som dragés ifrån en cirkels medelpunkt
till dess omkrets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
