Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Presskärra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRE
PRE
PRESSKÄRRA, f. 4. (boktn) Se Kärra, 3.
PRESSMASKIN, –schfn, m. 3. Maskin,
hvarmed pressning verkslälles.
PRESSNING, f. 2. 4) Handlingen,
förrättningen, då något pressas. — 2) (sjöt.) Personers
tvingande att laga tjenst på örlogsfartyg.
PRESSPAPP. n. sing. Papp, som vid
pressning lägges emellan tyger.
PRESS-SKRUF, m. 2. pl. — skrufvar. Skruf
på en press.
PRESS-SPÅN. n. B. Se Presspapp.
PRESS-STOCK, m. 2. Vals, som skräddare
bruka vid klädes krympning.
PRESS-STÄNG, f. 3. pl. — stänger, eller
PR ESS-SVÄNG EL, m. 2. pl. — svänqlar. Se
Pressbängel.
PRESS-SYLTA, f. 4. Kokad och pressad
svinsylta.
PRESSTRAMPARE. m. 5. En, som trampar
en vinpress.
PRESSTRÄ, n. 4. Se Pressbom.
PRESSTVÄNG, n. 5. Tvång på
tryckfriheten.
PRESSVEF, m. 2. pl. — vefvar. Vef på en
press.
PRESSVIN, n. 3. Vin, erhållet genom
pressning.
PREST, prä’ssl, m. 3. (af grek. Presbyleros,
äldre; Religionsljenare, som förrättar gudstjensten
och har vård om allt hvad derlill hörer.
Öfver-ste p., så kallades hos Judarna och Romarne den
förnämste af presterna. — Syn. Prestman. —
Ss. P-bostätte, -byggnad, -drägl,
-em-bele, -en ka, -fru, -hustru, -klädd,
-kläder, -skrud, -syssla, -värdig het.
[Präst.]
PRESTAF, präslåv, m. 3. 4) Med svart flor
öfverklädd slaf, hvilken bäres framför
likprocessioner. Föra p-fven. — 2) Person, som bär en
sådan.
PRESTATION, prästalschön, f. 3. 4)
Erläggande. — 2) Åstadkommande. — 3) Hvad som
erlägges eller åstadkommes; konslförevisning.
PRESTAFVERA, v. n. 4. (fam.) Föra
pre-stafven.
PRESTANDA, se Prestera.
PRESTATTEST, - - tä sst, m. 3. eller
PRESTBESKED, n. B. eller
PR ESTBETYG, n. B. Af vederbörande
prestman ulfärdadt och underskrifvet betyg, hvaruti
meddelas uppgifter om en persons ålder, fräjd,
kristendomskunskap, m. m.
PRESTBOL. n. B. En presls boställe.
PRESTERA, prästèra, v. a. 4. (lat. Præstare)
Fullgöra, utgöra; förrätta. P. prestanda,
fullgöra hvad man är pliglig alt verkställa. —
Presterande, n. 4.
PRESTERLIG. a. 2. Som tillhör eller har
afseende på presterna och deras kall. P-a
förrättningar.
PRESTERSKAP, n. S. Samtlige prestcrne i
elt land.
PRESTESTÅND, n. B. Se Preslslånd.
PRESTEXAMEN. prä^släxåmänn, m. pl.
— examina. Del lärdomsprof, som närmast
föregår invigningen till preslenibelel.
PRESTGÅRD, m. 2. Kyrkoherdes boställe.
PRESTGÅRDSHJELP, f. 3. Bidrag af
församlingen till byggnadernas underhållande vid en
preslgård.
PRESTGÄLL, n. 5. Se Pastoral.
PRESTHUS, n. B. En prests familj.
237
PRESTINNA, f. 4. Qvinna, som förrättar eller
biträder vid hednisk gudstjenst.
PRESTKANDIDAT,–––––åt, m. 3. Den, som
vid universitetet genomgått sin förberedande
pre-slerliga lärokurs; äfv. den, som der idkar studier,
för alt ingå i presteslåndet. [- cand —.]
PRESTKAPPA, f. 4. Svart sidenkappa, som
brukas af presler vid deras presterliga
förrättningar.
PRESTKRAGE, m. 2. pl. — kragar. 4) Krage,
som brukas af prester till tecken af deras
andliga kall, bos katolikerna en krusad ringkrage, i
Sverige tvenne stärkta och strukna lappar af fin
kammarduk, som fästas framtill vid halsduken.
— 2) (bot.) Preslkragar, Örten Chrysanlhemum
Leucanihemum, med hvita strålblommor och gul
disk.
PRESTKÅL, m. sing. Allmän benämning på
Åkersenap.
PR ESTLÄGENHET, f. 3. Se Pastorat.
PRESTMAN, m. B. pl. — män. Person,
tillhörande preslslåndet.
PRESTMÖSSA, f. 4. 4) Ett slags mössa, som
katolska prester bruka. — 2) (forlif.) Ett slags
lenalj, hvars flyglar närma sig till hvarann inåt
fästningen.
PRESTMÖTE, n. 4. Sammankomst, hvartill
en biskop sammankallar preslerskapet i sitt stift,
i och för lärdomsöfningar och öfverläggningar i
ämnen, som röra det presterliga embelet.
PRESTNÄSA, f. 4. (skämtv.) Gumpen på stekta
gäss.
PRESTO, prä’sto. (ilal.; i musik) Mycket
hastigt. — Preslissimo, ytterst hastigt.
PRESTROCK. m. 2. Veckad lifrock af svart
kläde med en knapprad, som lutherska prester
begagna.
PRESTRÄTTIGHETER, f. 3. pl. De
löneförmåner, hvilka, utom bostället, tillkomma en
ordinarie prest att årligen njuta af sina åhörare.
PRESTSTÅND ell. PRESTESTÅND, n. 8. 1)
Preslernes samhällsställning. Han tillhör p-et.
1 denna mening brukas helst Preslslånd. — 2)
Det andra af rikets stånd, i fråga om allmänna
angelägenheter, för hvilkas afgörande fordras
öf-verläggning och beslut af folkombud, t. ex. på
riksdagar, vid revisioner, berednings- och
taxe-ringskomitéer, m. m. I denna betydelse brukas
endast formen Prestestånd. Ledamot af p-el,
riksdagsman af detta stånd.
PRESTSÄLLSKAP, n. 3. o. B. Förening af
presterna i en större stad eller elt visst distrikt till
inbördes umgängelse och utvexling af åsigter i
hvad deras kall tillhörer.
PRESTTIONDE, m. sing. Den del af tionden,
som är anslagen till presternas aflöning.
PRESTVAL, n. B. Den offentliga
förrättning, då prest i en församling väljes af dess
innebyggare.
PRESTVIGA, v. a. 2. Viga till prest. —
Prest vignin g, f. 2.
PRESTVÄGEN, m. def. (fam.) Gå p-en, blifva
prest.
PRESTVÄLDE, n. 4. Det öfvervägande välde,
presterskapet i ett land eller till följe af en
rcli-gionslära ulöfvar.
PRESTÄMNE, n. 4. Ung man, ämnad till
det presterliga ståndet. Del är elt godt p.
PRESUMERA, v. a. 4. Förutsätta, förmoda.
PRESUMPTION, presummptschön, f. 3.
Förutsättning, förmodan.
PRESUMPT1V, presummtiv, a. 2. Förmodad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
