Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pepparkorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
918 PEP
PEPPARKORN, n. 8. Bär eller frö af nagot
slags pppparväU.
PEPPARMYNTA, f. i. En apoteksväxt, odlad
i Söderländerna. Menlha plperita.
PEPPARMYNTOLJA, f. sing. Ett slags
krydd-olja, som erbålles genom distillation af
Peppar-mynta.
PEPPARNÖT, f. 3. pl. — nötter. Liten i
fyrkantig form skuren bil af etl slags
peppar-kaksdeg.
PEPPARROT, f. sing. Allmänt bekant
apoteksväxt och kökskrydda. Cocblearia Armoracia.
— Ss. P-ssås.
PEPPARSKATA, f. i. Fågel i S. Amerika,
stor som snöskatan, med en näbb, lik ett
kruthorn och lika lång som sjelfva kroppen; lefver
af myrten- och pcpparbuskarnes frukt.
Rampha-stos piperivorus.
PEPPARTRÄD, n. B. Ett träd i
tropikländerna, hvars torkade bär utgöra Kryddpeppar.
Eugenia pimenta.
PEPPERLING. m. 2. En sort älbar Skifling.
Agaricus pipcralus.
PEPPRA, v. a. 4. Krydda med peppar.
PER, pär, nom. prop. m. Allmänt mansnamn,
förkortadt af Peter. P. och Pål, talesätt,
hvarmed betecknas: alla slags menniskor. Ha all
göra med P. och Pål. [Pehr, Pär.]
PER, pär. 4) Latinsk preposilion, sorn
betyder: genom, och förekommer i flera från latinet
lånade ord. — 2) Italiensk preposilion, sorn
betyder: för, på, och nyttjas i handels- och
affärsspråket. Hundra riksdaler per kisla. En per
lusende.
PEREAT, péreatl. (lat.) Må han (hon)
omkomma! Utrop, hvarigenom man uttrycker sitt
missnöje med en person.
PEREMTORISK, pärämmtörissk, a. 2.
Slutlig, afgörande, ulan vidare uppskof.
PERENN, päränn, a. 2. Så kallas en växt,
som lefver flera år.
PERFEKT, pärrfä’ckt, a. 4. Fullkomlig. —
Adv. Fullkomligt. — S. n. (gram.) Tempus. som
utmärker, att någol har skett, är fullbordadl,
slutadt. [Perfect.J
PERFEKTIB1L1TET, pärrfäcklibililél, f. 3.
(fil.) Förmågan att allt mera kunna fullkomnas.
PERFORATION, pärrforatschön, f. 3. (kir.)
Genomborrning.
PERGAMENT, pärrgamännl, n. 3. En sort
papperslik tillverkning af särskilt beredda, icke
med garfvande ämnen genomträngda djurshudar,
och som användes att dera måla, teckna, skrifva
eller trycka, samt till flera andra behof. Har
sill namn efler släden Pergamus i Asien, der del
fordom mest tillverkades. Kontrakt på p. — Ss.
P-ar lad. — Ss. P-ssorl.
PERGAMENTMAKARE.pärrgamä’nnlmåkarc,
m. 5. Handlverkare, som bereder pergament.
PERGAMENTSBAND, n. B. Bokband af
pergament.
PERGAMENTSKINN, n. B. Skinn, som
användes till beredning af pergament.
PERGAMENTSLIM, n. sing. Lim. bcredt utaf
de vid pergamenl-garfveriet affallande skinnlappar.
PERGAMOTT, sc Bctgamoll.
PERI, peri’, grekisk preposilion, som betyder:
omkring, och förekommer i några från grekiskan
införda ord.
PERIFERI,––––ri’, f. 3. Omkrets (en cirkels
•ller annan kroklinig figurs)»
PERIFRAS, - -ås, m. 3. Se Omskrifning.
PER
PERIOD, - - öd, m. S. 4) Tidehvarf,
tidrymd. — 2) (astr.) Omloppstid. — 3) (gram.) Sats
af flera delar, hvilkas förening bildar ett
fullständigt, i sig afslulet helt. — 4) (i musik) Se Sals.
PERIODBYGGNAD, - - ödby ggnadd, m. 3. De
särskilta delar, af hvilka en talperiod utgöres, och
deras sammanbindning till ell helt.
PERIODISK, a. 2. Som på vissa lider
regelbundet återkommer. P-a skrifter, som
regelbundet utgifvas på vissa bestämda lider, såsom L ex.
tidningar och tidskrifter.
PERISTALTISK, a. 2. (med.) Magens p-a
rörelse, inelfvornas krälande rörelse, hvarigenom
matsmältningen befordras.
PERISTIL, –1’1, m. 3. (byggn. k.) Gång med
fristående pelare kring xm gård eller byggnad.
PERKAL, pärrkål Jn. sing. En sort fint
bomullstyg.
PERKEL, pä’rrk’l, m. 2. (finska Perkele)
Djcfvul.
PERKUSSION, pärrkuscbön, f. 3. (veteosk.)
Stöt, slag, sammanstötning.
PERKUSSIONSGEVÄR, pärrkuschönsjevä’r,
n. B. Gevär med perkussionslås.
PERKUSSIONSLÅS, n. B. Gevärslås, inrältadt
för antändning med slagkrut.
PERLA, pä’rla, f. 4. 4) a) Perlor kallas
egentl. de små blåaktigt hvita kulor, som finnas
i och på skalen af flera musslcarler och skattas
högt sasom prydnader. Äkta p-lor, sådana som
äro hvila och runda, och finnas blott l musslans
mantel. (Ordspr.) Kasta p-lor för svin, slösa
saker af högt värde på personer, som ej försiå“
att uppskatta dcm. (Talesätt) Må som p. i guld,
befinna sig i bästa välmåga, välstånd. — b}
Benämning på hvarjehanda konstgjorda
efterbild-ningar af perlor, såsom: Glas-, Sand-, Vax-,
Slråpcrlor, m. fl. — 2) P-lor kallas äfv. de små
luftbiåsor. som sätta sig på ylan af vissa
sprlt-haltiga välskor, när de omskakas. Brännvin
sälter p-lor. — 3) P-n, en hästsjukdom. —
Ss. Perlarmband, -formig, -hal s band,
-smycke. [Pärla.]
PERLA, pä rla, v. n. 4. Sälla perlor på ytan.
Vinet p-r i glasel.
PERLASKA, f. sing. Finaste sort pottaska.
PERLBAND, n. B. Band, bvarpå perlor äro
uppträdda, och som begagnas till prydnad.
PERLBANDSALG, m. 3. Växtslögtc af
algerna. Batrachospcrmum.
PERLBANK, m. 2. Hafsbank, der perlor i
stor mängd träffas tillsammans.
PERLBORR, m. 2. Liten drillborr, hvarmed
perlor borras.
PERLBÖNA, f. 4. P-nor, en sorl krypbönor»
PERLEMOR, pärlernår, (uttalas i allm.!
pä’rlemo) m. sing. (t. Perlmulter) Pcrlmusslans
kalkartade skal, som invändigt har en perllik glans,
och hvaraf hvarjehanda lyxartiklar beredas. —
Ss. P-arlad. [Pcrlmor, Perlemo.]
PERLFISK, m. 2. Se Hvitfisk.
PERLF1SKARE, m. B. Dykare, som
sysselsätter sig med:
PERLFISKE, n. 4. ell. PERLFISKERI. n. 3.
Arbetet alt uppfiska pcrlmusslorna från hafsdjupet.
PERLFRö, n. 4. Benämning på små perlor*
som säljas efler vigt.
PERLFÄRG, m. sing. Gråhvit färg, lik den
som äkta perlor hafva.
PERLFÄRGAD, a. 2. Målad rhed perlfärg.
PERLGRYN, n. S. (mest i plur.) En sort små,
Jemnstora, fullkomligt runda korngryn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
