Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Parerstång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£09
»>AR
PAWRSTÅNG, - érstÅnng, f. S. pl. —
slänger. Kors på ell värjfäste.
PARFORCEJAGT\ parrfå’rrsjåggt, f. 3. Det
slags jagt, då villebrådet genom hundar och
jägare lill bäst så länge förföljes, tills det tröttnar,
upphinnes och kan nedläggas med bössa, pistol
eller birschfängare.
PARFYM, parrfy*m, m. 3. (fr. Parfum)
Vällukt; välluktande ämne.
PARFYMERA, v. a. 4. Sprida vällukt i (ett
rum), göra välluktande. [- fu —
PARFYMÖR, –ör, m. 3. En, som handlar
med välluktande saker. [- fumör.]
PARI, pari, ell. AL PARI, adv. (ital.) Af,
vid lika värde. Säges om myntsorter.
PARIA, påria, m. pl. Parias. En, som
tillhör lägsta folkklassen i Indien.
PARISERBLÅTT, n. sing. En sort blå färg.
PARISK, a. 2. P. marmor, den hvila,
ut-mårkt vackra marmor, som fås ifrån ön Paros i
grekiska Arkipelagen.
PARITET, - -ét, f. 3. (lat. Parilas) Likhet
i rättigheter, likhet inför lagen.
PARK, m. 3. (fr. Parc) 4) (uttalas i plur.:
pårrk’r) Inhägnad skogstrakt eller trädbeväxt mark
til! jagl- eller promenadplats. Deraf Jagtpark,
Luslpark. — 2) (ultalas i plur.: pårrk’r) Se
Ar-tilleripark.
PARKER. pårrk’r, se Parcer.
PARKETT, parrkä’lt, m. 3. (fr. Parquel) Plats
för åskådarne i elt teaterhus, emellan orkestern
och parterrn. [Parquelle, Parquetl.]
PARKUM. pårrkumm, n. sing. Ett slags tjockt
bomullstyg. Engelskt p.t en sort finare sådant.
PARL, m. 2. (sjöt.) Årblad med kort skaft.
PARLA, v. a. 4. (sjöt.) ForlskafTa en båt
medelst pari.
PARLAMENT, –mä’nnt, n. 3. o. 5. (fr.
Par-lemenl, från mcdelt. lat. Parlamenlum, af
Par-lare, lala) 4) (i Frankrike, fordom) a) (under
första franska konungaätten) Församling af rikets
Store, i och för vigtiga riksärenders afgörande.
— 6) (l scdnare tider) Fransk öfvcrdomstol i en
provins. — 2) öfver- och underhuset i England.
— Ss. P-sakt, -shus, - sledamot.
PARLAMENTERA, v. n. 4. Underhandla om
en fästnings uppgifvande, dagtinga. [Parlem —
PARLAMENTSRÅD, - - mä nntsrå d, n. 5.
Ledamot af ett franskt parlament (bem. 4, b).
PARLAMENTÅR, –-tär, m. 3. Person,
som i krig skickas att underhandla med fienden
om vapenhvila, fästnings uppgift, o. s. v.
[Parlem —
PARLAMENTÅR-FARTYG, — ä’r-, n. 3.
Farlyg, som i krig passerar obehindradl, för att
underhandla, ulvexla fångar eller dylikt.
PARLAMENTÄR-FLAGGA, f. 4. Hvit flagga,
som hissas på ett farlyg, då man önskar
ficndt-ligheiernas upphörande, för alt underhandla.
PARLERA, v. n. 4. (fr. Parter) Tala, prata.
PARM, m. 2. Rymdmått för hö, af 3%
alnars höjd, samt 4% alnars bredd på alla sidor.
— Ss. P-måll.
PARMA. v. a. 4. P. hö, mäta det i parm.
PARMESANOST, parrmesånöst, m. 2. En
sort välsmakllg italiensk ost från trakten af Parma.
PARMMÄTARE, m. 3. Edsvuren person i
en stad, hvilken del tillhör att uppväga hö, halm
m. m., som införes till försäljning.
PARMNING, f. 2. Uppmätning i parm.
PARNASS, -éss, m. 3. 4) Parnassos
kallades elt berg i Grekland, helgadi åt Apollo ocb
tAR
sånggudinnorna. (Fig.) Bestiga P-en, försöka sig
i skaldekonsten. — 2) (fig.) Skaldskap, vilterhet,
poesi. Den svenska p-en.
PARNING, f. 2. Hanes och honas
förening till slägtets fortplantning. — Ss. P-ssätt,
-stid.
PARODI, - -di’, f. 3. (grek. Parodia) 4) (hos
Grekerna) Liten dikt med skämtsam efterbildning
af ställen och delar, som tillhöra en allvarsam
dikt. — 2) Komisk eller äfven allvarsam
ombildning af en dikt, med bibehållande af dess form.
— 3) (fig.) Förlöjligande efterbildning. Göra p.
af, förlöjliga.
PARODIERA, v. a. 4. Göra en parodi (af
ell skaldestycke). — Parodiering, f. 2.
PAROLL, parå’il, m. 3. (fr. Parole) 4) Löfte,
ord. — Deraf Kavaljersparoll. — 2) (milit.)
Igenkänningsord i fält. Jfr. Lösen.
PAROM, påråmm, pl. (gam.) Parvis.
PAROXYSM, paråxy’ssm, m. 3. (grek.
Pa-roxysmös) Häftigt anfall af en sjukdom.
PARQUET, se Parkett.
PARRAFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar.
Benämning på flera fågelarter i den hela zonen, stora
som beckasiner, med lika långa tår som hela
kroppen, så alt de kunna springa på de flytande
vattenväxternas blad, för alt hämta sin föda i
vattnet. Parra Jacana, brasiliensis, m. fl.
PART (a långt), m. 3. (lat. Pars) 4) Del,
andel. — 2) Hvar och en som har rällegångslvist
med en annan. Kärande, svarande p. En
domare måste höra begge p-erna. — Deraf
Konlrapart, Motpart, Vederpart. — S) (skepp.)
Hvarje hopsnodd dukt eller del af en tross eller
kabel; äfv. hvarje af de med hvarandra parallell
farande delarna af en inskuren taljelöpare.
PARTALS, pårtals, adv. Se Parvis.
PARTERR, parrtä’rr, m. 3. (fr. Parterre) 4)
Blomsterplan i en trädgård. — 2) Plats i ett
teaterhus nedanför amfiteatern. — 3) Samlelige
åskådare på donna plats.
PARTI, parrti’, n. 3. A. (af fr. Parti) 4)
Förening af flera personer emot andra, som hafva
motsatta åsigter eller syften. Hallarnes och
Mössornas p. Förklara sig för ell p. Hålla
sig. slå sig lill ell p. Han har etl starkt p.
emol sig. Taga ens p., gå på ens sida, taga en
i försvar. Taga p. för, emol någon, förklara
sig för, emot någon. — Syn. Anhang, Band,
Liga, Kotteri. — 2) Trupp af krigsfolk, som
utskickas ifrån hufvudcorpsen, för all rekognoscera
eller göra fienden afbräck. Möta ell ficndlligl p.
Lösl p., en hop landstrykare. — 3) Beslut. Taga
sill p., fatta sill beslut. — 4) Fördel, nytta,
gagn. Draga p. af någol. — 3) Gifte. Göra
ell godl p., få elt fördelaktigt gifte. Denna
flicka är ell godl p. — B. (af fr. Parlie, del)
1) Stämma i musik. Väl utföra sill p. — 2)
Mängd af varor. Jag har nyss köpt etl p.
kaffe. Köpa i p. — 3) (i kortspel och andra
slags spel) Så mycket som måste spelas hvarje
särskilt gång, för att afgöra, hvem som vunnit.
Spela etl p. schack, whisl, boslon. Har ni lust
all laga elt p. bräde? — Ingår i cn mängd
sammansättningar, såsom: Spel-, Schack-, Bräd-,
Vira-, Whistparti, m. fl. — 3) a)
Öfverenskom-melse mellan flera personer om något gemensamt
nöje (l. ex. cn lustresa). Vi ha gjorl upp elt
p. lill i morgon. — b) Sjelfva nöjet, hvarom
man öfverenskommit. — Bildar åtskilliga
sammansättningar, såsom: Lust-, Jagt-, Ridparti, m. fl.
— c) Samteliga personer, som deltaga i etlsådanl
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
