Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OKL
OLA
475
Oklander lighel, f. 5. — Oklander li g t,
adv.
OKLAR, a. 2. 1) Ej klar. O-l glas. O.
luft. — Syn. Dunkel, Grumlig, Skum. — 2)
(fig.) a) Ej färdig, ej beredd, ej i ordning. — b)
Otydlig. — c} (pop.) Säges hotelsevis. Om du
del gör, så är du o., olycklig.
OKLARHET, f. 3. 4) Brist på klarhet.
Luftens o. — 2) (fig.) Otydlighet.
OKLART, adv. På ett oklart, otydligt sätt.
— Syn. Dunkelt, Otydligt.
OKLOK, a. 2. Ej klok: 4) Som ej har
tillräckligt öfvad omdömesförmåga, att alltid finna
den regel, efter hvilken man bör handla. O.
menniska. — 2) Som röjer oklokhel. O-l
uppförande. — Syn. (för begge bem.) Ovis.
Oförståndig. Oförnuftig, Dum. Dåraktig, Enfaldig.
OKLOKHET, f. 3. Brist på klokhet. — Syn.
Ovisshet, Oförstånd, Oförståndighet, Dumhet,
Dåraktighet, Enfaldighet.
OKLOKT, adv. På clt oklokt sätt. — Syn.
Ovist, Ovisligen, Oförslåndigt, Oförnuftigi, Dumt,
Dåraktigt, Enfaldigt.
OKONSTLAD, a. 2. Ej konstlad, ej tvungen,
ej sökt, ej lillgjord. EU o-l skick, väsende. —
Syn. Enkel, Naturlig, Osökt. Otvungen, Fri.
OKONSTLADT, adv. På clt okonstladt sätt.
— Syn. Naturligt, Enkelt, Osökt, Otvunget.
OKOSTIG, a. 2. (pop. o. fam.) Tung och
olustig af för mycken mat. — Okoslighel, f.X.
OKRAFD ell. OKRÄFD, a. 2. Ej kräfd;
omanad.
OKRAFDT, adv. Ulan att kräfvas, omant,
opåmint.
OKRISTLIG. 3. 2. 4) Ej kristlig. — 2) (pop.
o. fam.) o) Omensklig. — b) Utomordentligt stor.
En o. hop. — Syn. Sc Stor.
OKRISTLIGT, adv. (pop. o. fam.) 4)
Omensk-Hgt.— 2) Utomordentligt, i högsta måtto. — Syn.
Se Ganska.
OKRÄNKT, a. 4. 4) Se Oförkränkt. — 2)
Ej förförd. O. mö.
OKTAEDER. åcklaéd’r, m. 2. pl. — cdrar.
(geom.) Af åtta liksidiga trianglar innesluten solid
figur. [Oct —.]
0KTANDR1A, åcktanndria, f. sing. Åttonde
klassen af Linnés system, innefattande växter mcd
åtta fria ståndare i samma blomma som pistillen.
[Oct —.]
OKTANT, åcktånnt, m. 3. Astronomiskt
instrument, som innehåller en åltondcdcl af en cirkel.
[Oct -•]
OKTAV, acklåv, m. 3. (lat. Oclavus, den
åttonde) 4) Bokformat, då arket är viket i åtta
blad. En bok i o. — 2) (i musik och sång) a)
Åttonde tonen Ifrån grundtonen. — b) Följd af
åtta loner i den diatoniska skalan. — Ss. O-b and,
-format. [Oct—.]
OKTAVARK, åcktåvårrk, n. 8. Ark, viket i
åtta blad. [Oct—.]
OKTAVBLAD, åcklåvblåd, n. 8. Blad af clt
oktavark. [Oct —.]
OKTAVFLÖJT, åcklåvfiöjt, m. 3. Ett slags
flöjt, som är en oktav högre än den vanliga.
Kallas .äfven PiccolaflÖjl. [Oct —.]
OKTOBER, åcktöb’r, m. sing. (af Jat. Oclo,
åtta) Hos de gamla Romarne den åttonde, hos oss
den tionde månaden i året. Slagtmånad. [Oct —.1
OKTODES, åcktodés, m. 3. Bokformat, da
arket är viket i aderton blad. [Oct —.]
OKTROJ, åcklrå’j, m. 3. (fr. Oclroi, af
mc-dellidslat. Auclorium, lat. Auc tor ilas, anseende)
Af regering åt enskilt man eller bolag beviljadt
privilegium å ett handels- eller näringsföretag.
[Octroj.]
OKTROJERA, åcklråjèra, v. a. 4. Meddela
oktroj. [Oct —.]
OKULERA, v. a. 4. (af Jat. Oculus, öga) Ympa
på sä sätt, all ell öga från elt ädelt träd insätles
emellan barken på en kärnstam. —
Okuleran-de, n. 4. o. Okul ering, f. 2. [Ocul —.J
0KULERKN1F, - - èrkni v, m. 2. pl. —
knif-var. Särskilt slags knif, som begagnas vid
oku-lcring. [Ocul —.]
OKULIST, - - i’ssl, m. 3. ögonläkare. [Ocul-.]
OKULÅR. - - ä r, a. 2. (lat. Ocularis) Som
angår ögonen; ögon-. I sammansättningar. [Ocul-.]
OKULÄRGLAS, —ärglås. n. 8. Det glas,
som i en tub sitter närmasi ögal. [Ocul—.]
OKULLSTÖTLIG, se Oomkullslöllig.
OKUNNIG, a. 2. Ej kunnig: 4) (om person)
a) Som ej har vetskap, kännedom om en sak.
Vara o. om en sak, om en händelse, som
passerat. — b) Saknande kunskap, insigt,
erfarenhet, färdighet i (vetenskap, konst, yrke). O. i
matematik, i elt språk, i musik, i rilkonsten,
i all väfva. — c) Ulan kunskaper, insigter. En
o. person. — 2) (om sak) Okänd, obekant. Brukas
i denna bem. af en och annan, men ej
språkrik-ligt. — Syn. Ovclerlig.
OKUNNIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
okunnig. Förebär a o. om ell förhållande. O.
i en vetenskap, en konst, ell yrke. — Syn.
Ovetenhel.
OKYNNE, n. sing. Ondt kynne, benägenhet
alt göra andra skada, alt begå elaka streck, mer
af öfverdåd, än egentlig elakhet.
OKYNNESFÄ, n. 4. Boskapsdjur, som är fallet
för all göra ohägn.
OKYNNIG, a. 2. Som har ondt kynne,
benägen alt göra ondt. Säges isynnerhet om dem.
som gcrna tillfoga andra skada, mer af öfverdåd
och lättsinne, än af verklig ondska. EU o-l barn.
— Okynnigl, adv.
OKYNNIGHET, f. 3. Se Okynne.
OKYSK, a. 2. Som gör sig skyldig till
olof-lig kärleksnjutning eller har böjelse derför. En
o. person. Säges äfven om sak, t. ex.: O-a
tankar. — Syn. Otuktig.
OKYSKHET, f. 3. Den last, då en menniska
gör sig skyldig till olollig kärleksnjutning. — Syn.
Olukt. Oluktighet.
OKYSKT, adv. På elt okyskt sätt, i
okyskhet. Lefva o. — Syn. Oluktigt.
OKÄND, a. 2. Ej känd, ej bekant. Vilja
vara o. Del är o-l, huru dermed förhåller
sig. Jfr. Känd, under Känna. — Syn. Obekant.
OKÄNNBAR, a. 2. 4) Som ej kan kännas. —
2) Sc Oigenkännelig.
OKÄNNELIG, a. 2. Sc Oigenkännelig.
OKÄR, a. 2. Ej behaglig. Har ej person
lill subjekt. Del är mig o-l all nödgas säga
del, jag säger det ogcrna. — Syn. Obehaglig,
Oangenäm.
OKÄRLIG, a. 2. Se Ovänlig.
OKÖP, n. sing. Icke o., godt pris.
OKøPANDES, adv. Ulan köp. Hafva, få
någol o.
OLAG, n. sing. 4) Tillstånd, dä något icke
är i lag, i skick, i ordning, såsom det bör vara.
Bringa, komma, vara i o. Magen, låset, uret
är i o. Sälla ell lås i o. Alltid är någol i
o., alltid har han (hon o. s. v.) något att knota
öfver, alt påminna. — Syn. Oskick, Oordning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
