Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mörkgrå ... - N - N ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖR
m-kret af en obemärkt samhällsställning höjde
han sig lill rikets högsta värdigheler. — b)
(bibi.) Andlig okunnighet i förening med ondska.
Mörksens (gam. genit.) barn, de onda.
Mörksens gerningar, onda gerningar.
MÖRKGRÅ. - GRÖN. - GUL. se Mörk, 3.
MÖRK HET, f. 3. Egenskapen all vara mörk.
MÖRKL AF, m. 2. pl. — lafvar. En färglaf
på stenar, stundom äfven på marken. Lichen
luridus.
MÖRKLAGD, a. 2. Som har en mörk hy,
mörkl ansigle.
MÖRKNA, v. n. o. impers. 4. Blifva mörk.
Luften m-r. Hans hår, hy har m-t. Del m-r,
nallen börjar inbryta; äfv. det blir mörkt i luften.
Del m-r för ögonen, synen fördunklas.— Brukas
äfv. fig. om person, och betyder då: Få ett mörkt,
dystert ulseende, l. ex.: Vid dessa ord m-de han
i ansigtet, i synen eller blott m-de han. —
Mörkn ande, n. 4.
MÖR K NING. f. 2. Se Skymning.
MÖRKRÄDD, a. 2. 4) Rädd au vara ensam
i mörkret. — 2) (fig. fam.) Se Skuggrädd.
MÖRKRÖD, se Mörk, 3.
MÖRKT, adv. (fig.) På elt mörkl sält: 4) I
mörka ullryck. Tala m. — 2) Med mörk
uppsyn. Blicka m.
MÖRKÖGD, a. 2. Som har mörka ögon.
MÖRNA, v. n. 4. Blifva mör. —
Mörnan-de, n. 4.
MÖRSARE. m. S. (l. Mor ser) Korlare
skjutmaskin med vidare lopp, begagnadl enkom till
kastning, isynn. af bomber. — M-batteri.
MÖRSAREBLOCK, n. 5. Underlag ulan hjul
för mörsare. svarande mot lavett för kanoner.
MÖRSAREFARTYG, n. 5. Örlogsfarlyg, som
föror en mörsare, en 42:pundig kanon och några
nickor
MÖRSAREHVALF, n. 5. (fortif.) Särskilt hvalf.
framtill öppet, bygdt hufvudsakligen för
stcmnör-sarc, och anlagdi antingen under fästningsvallen,
eller strax innanför ell verk.
MÖRSARESKRAPA, f. 4. (arlil.) Skrapa af
jcrn till mörsares rengöring.
MORSA REVAGN, m. 2. Arlillerivagn, hvarpå
föras så väl mörsare som block.
MÖRT, mö’rrl, m. 2. En fisk af Cyprinsläglet,
med bred kropp, röda ögon och fenor. Cyprinus
rutilus.
MÖSS. pl. af Mus.
MÖSSA, f. 4. 4) a) Hufvudbetöckning för
manspersoner, alt begagnas i fria luften, af ganska
olika form och ämne, såsom kläde, sammet, skinn,
m. m. Taga af sig m-n för någon. — b)
Huf-vudbonad för frunlimmer, af olika form och tyg,
att begagnas inomhus. Se äfv. Nattmössa. —
2i (bot.) Betäckning Öfver fruktkapseln på
Bladmossor. — 3) (hist.) Mössor kallades, i förra
århundradet. ett politiskt parti i Sverige.
MÖSSBAND, n. 5. Band, hvarmed en frun-
N 427
timmersmössa knytes, eller som tjenar lill
prydnad derpå.
MÖSSBLOCK, n. 5. Se Möss-stock.
MÖSSFORMIG, a. 2. Som lill formen liknar
en mössa.
MÖSS-STOCK, m. 2. Träblock i form af ett
mcnniskohufvud, som begagnas alt derpå forma
frunlimmersmössor.
MÖTA, v. a. o. n. 2. 4) Under vandring, färd,
fart o. s. v, träffa person eller sak, som kommer
ifrån motsatt häll. Säges både om person och
sak. Jag mötte honom utanför stadsporten.
M. hvarandra p l galan. — 2j Gå, begifva sig
emot någon kommande. Möt mig der i morgon
kl. 6. — 3) (neutralt) M för rätta, inställa sig
för rätta. — 4) (Gg ) a) Träffa, drabba. En stor
olycka har mött honom. — b) Inträffa.
Åtskilliga hinder ha mött. — M-s, v. d. Möta
hvarandra, sammanträffa. Komma öfverens all m.
på ell ställe. Säges äfven i fig. mening, t. ex.:
Der m. begge vägarne.
MÖTE, n. 4. 4) Händelsen, då man möter
någon, då tvenne eller flera personer eller ting
mötas. M-l med honom öfverraskade mig på
del högsta. Göra, få ell lyckligi m. Gå eller
komma någon till m-s, för att möta någon, t. ex.:
Gå en kommande vän lill m-s; (fig.) gå döden
lill m-s, gå atl trotsa döden, att utsätta sig för
dödsfara. Gå lill m-s, betyder äfv. fig.: uppfylla
ens önskningar, l. ex.: Han går mig lill m-s i
allt. Man säger äfv. i samma mening: Gå ens
önskningar lill m-s. — Syn. Sammanträffande.
— 2) a) Aflaladi sammanträde mellan enskilla.
Stämma m. med någon. Jag hade i går ell
m. med honom, för all öfverenskomma om
saken. — Bildar sammansättningen Kärleksmöte.
— Syn. Sammanträde, Sammankomst. — b)
Offentlig sammankomst af personer ifrån flera orter, för
att öfverlägga om hvarjrhanda vigliga
angelägenheter. Bildar sammansättningarna Riksmöte,
Kyrkomöte, och brukas ofia i stället för sislnämde
ord, t. ex : M-l i Upsala 1593. — c) Samling af
trupper från flera spridda orler i och för öfning
eller annan orsak. Hans regemente håller, har
m. på slätten vid.... Bildar flera
sammansättningar, såsom: Regemenls-, Kompani-, Rekryt-.
Exercis-, Aflöningsmöte, m. fl.
MÖTESKOST, m. sing. Kost för en soldat
under liden af ett möte.
MÖTESPASSEVOLANS,––––––volånngs, m. 3.
Den afgift. som rusl- och rotehållare erlägga till
kronan, i stället för underhåll in nalura åt
krigsfolket vid mölen.
MÖTESPENNINGAR. m. 2. pl. Penningar till
truppers underhåll nnder elt möte.
MÖTESPLATS, m. 3. 4) Platsen för ett
af-taladi möte. — 2) Samlingsplatsen för trupper,
som hafva möte.
MÖTESPUNKT, m. 3. Ställe, punkt, der
personer eller ting mötas, råkas.
N.
N, änn, n. 5. 4) Fjortonde bokslafvcn i
alfabetet. a) Har i allmänhet sitt egna ljud, t. ex.:
Nu, vinna, vin, skinn. — b) N i slutet af ett
ord har vanligen enkelt ljud, t. ex.: Lin, grin,
gen, bön, skön. Undantag derifrån äro: An,
han, kan, den, m. fl., i hvilka n har dubbelljud.
Alla dessa undanlag finnas i Ordboken hvart på
sitt ställe betecknade. — Anm. N ljuder enkelt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
