Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Maskinmessig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAS
MAT
7»
del af mekaniken, som handlar om maskinen
Äfv. Machin —, Maschin —.
MASKINMESSIG, a. 2. Se Mekanisk, 2.
MASKINPAPPER, maschfnpåpper, n. sing.
Papper, som tillverkas genom egna konstiga
maskiner med cylindrar, kupiga valslika formar,
press-valsar o. d. Äfv. Machin —, Maschin —.
MASKKLÄDA, f. 4. Klåda, förorsakad af
mask.
MASKKOLIK, - - i’k, f. sing. Kolik,
förorsakad af mask i magen.
MASKKRÄK. n. 5. Se Mask, I, 4.
MASKLEJON, n. 5. Insekt af Tvåvingarna,
lik elt bi; larven fångar andra larver och maskar
på samma sätt som Myrlejonets larv. Leptis
Ver-mileo.
MASKMAT, m. sing. (fig.) Föda för maskarna.
(Fig.) Bli m., dö och förmultna.
MASKMJÖL, n. sing. Maskfrat, fint som
pulver.
MASKMOS, n. 5. Maskdrifvande mos.
MASKOPI, maskåpf, f. 3. (t. Mascopei, af
holl. Maalschappy, sällskap, handelssällskap)
Hemlig förbindelse, samråd. Vara i m. med någon.
[Mascopi.]
MASKOVAD, maskåvåd, n. sing. (fr.
Mosco-va de) Råsocker. — Skrifves äfv. Mascovad.
MASKPILLER, n. 3. pl. Maskdrifvande piller.
MASKPLÄGA, f. 4. Plåga, förorsakad af mask
i magen.
MASKPULVER, n. 5. Maskdrifvande pulver.
MASKROS, f. 4. Se Lejonland.
MASKROT, f. 3. pl. — rötter. En
amerikansk väiL Spigelia anthelmia.
MASKSTUNGEN, a. 2. neulr. — el. Stungen,
frätt af mask. Ett m-et äple.
M ASKST YNG, n. 3. Ställe, der en mask
stungit sig in.
MASKULIN, –fn, a. 2. (gram.) Som tillhör
det manliga könet. — S. n. 3. Ord af delta kön.
— För substantivet brukas ännu af några det
latinska Masculinum.
MASKULL, f. sing. Ett svampslägle.
Ar-eyria.
MASKÄTEN, a. 2. neutr. — el. Se
Mask-stungen. M. land.
MASMÄSTARE, m. 5. Den, som förestår
arbetet vid en masugn.
MASMÄSTERI, n. sing. Den del af
bergsvetenskapen, som lär rätta sättet för masugnars
drift.
MASSA, f. 4. 4) Den myckenhet af materia,
som en kropp af viss rymd innehåller, och som
beror af materiens täthet. — 2) Stor mängd,
myckenhet af något. En m. af flytande lava. En
m. af is. En m. af menniskor. 1 m., i stor
mängd. M-n eller den stora m-n, mängden af
folket. — Bildar flera sammansättningar, såsom:
Lava-, Is-, Menniskomassa, m. m. — 3) M-n i
en konkurs ell. blott M-n, se Konkursmassa.
MASSAKER, masåck’r, m. 3. pl. — akrer.
(fr. Massacre) Blodbad, stort nederlag. [Masacker.]
MASSAKRERA, masakrèra, v. a. 4. Nedgöra,
nedhugga, slagta. — Massakrcring. f. 2.
MASSIV, masfv, a. 2. 4) Fast, lät, tjock;
ej ihålig eller inuti fylld med ett ämne af ringare
värde. — 2) (om guld- och silfverpjeser) Helt och
hållet af guld eller silfver. — 3) (om murverk)
Bell och hållet uppförd af sten, ulan att
innehålla något trä. — 4) Säges äfven om menniskor.
som hafva en stark kroppsbyggnad. — 3) (fig.)
Grof. En m. lögn. [Massif.]
MASSIVT, masfvt, adv. Fast, genomlätt,
jemn-tjockt; af samma ämne. [Massifl.j
MAST, måsst, f. 3. Hvarje lång, rund
trästam, som står upprest på ett fartygs kölsvin, och
ijenar alt föra segel. Se vidare Fock-, Stor-,
Mesanmast. — Ss M-lös.
MASTA, v. a. 4. (föga brukl.) Förse med mast
eller master.
MASTFISK, m. 2. (sjöt.) Det hål i däck,
genom hvilket en mast nedsältes.
MASTHYGGE, n. 4. Mastträds fällande i
skog.
MASTIX, - -, m. sing. Ett hvitt, klart harts,
som nyttjas till rökelse.
MASTIXPISTAC1E, måstkpiståsche, f. 3. En
art af Pistacieträden, hvaraf fås mastix.
MASTKIL, m. 2. (skepp.) Trä- eller lågkil,
som fyller rummet emellan masten och fiskkaoten.
MASTKRAGE, m. 2. pl. — kragar, (skepp.)
En segelduksrimsa, som spikas i däcket, rundt om
mastfisken, och surras vid masten.
MASTKRAN, m. 2. Maskin, med hvilken
master resas på fartyg.
MASTLIK, n. 3. Se Lik, I.
MASTOLOGI, mastålåji’, f. sing. Läran om
däggdjuren.
MASTSPÄR, n. 3. (skepp.) De på kölsvinet
fastade klotsar, emellan hvilka rotändan af en
mast står.
MASTTOPP, m. 2. (skepp.) Öfversla ändan af
en mast eller stång.
MASTTRÄD, n. 3. Resligt, till mast tjenligt
skogsträd, antingen på rot eller fäldl.
MASTTIMMER. MASTVIRKE, m sing. En
mängd af maslträd.
MASUGN, m. 2. En 20 lill 40 fol hög
schakt-ugn, hvaruti malmer smältas.
MASUGNSBRO, f. 2. Bro, som förer upp lill
mynningen af en masugn.
MASUGNSDR1FT, c. sing. Malmers
smältning i masugn, med derlill hörande arbeten.
MASUGNSPIPA, f. 4. Den af starka murar
omgifna ihåligheten i en masugn.
MASUR, måsurr, n. sing. Trä med färgade
fläckar af olika figur.
MASURBJÖRK, f. 2. En art björk med
af-långa löf och mycket skroflig bark.
MASURERA. v. a. 4. Genom målning gifva
likhet med masur.
MASURERING,* f. 2. 4) Förfarandet, då man
masurerar. — 2) Sålunda gifven anstrykning.
MASURKA, masürrka, f. 1. (polsk. Mazurek)
Polsk folkdans i % takt.
MAT, m. 2. I. (holl. Maal, kamrat)
Underordnad medhjelpare på skepp, t. ex. Styrmansmat,
Kocksmal, o. s. v.
MAT, m. sing. II. För spisning tillagad föda.
M. och drick. Laga, tillreda, koka m. Bära
fram, in, upp m-en. Sätta fram m-en. Sätta
m-en på bordel. Taga m-en af bordet.
Arbeta för bara m-en. Ej förljena m-en, så
mycket som behöfves lill födan. (Talesätt) Han
är ej värd m-en, säges om en dålig, oduglig,
föraktlig menniska. (Fig.) Det är uppäten m.,
lönar sig icke, ger ingen inkomst. — M-bilt
-lukt.
MATA, v. a. 4. 4) Sticka maten i munnen
pä någon. M. ell barn, en fågel. (Fig.) Af. it
säges, då man efler bchof förer fram eller ilägger
något, som skall gå igenom eller beredas af en
maskin, t. ex. M. i säd vid ell tröskverk. —
2) (fig., om ax) Gifva full näring. Solen har ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
