Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lifaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIF
Ande-, Mennisko-, Djur-, Växtlif, m. fl. — 2)
Kraft alt bibehålla lifveL Del är ännu mycket l.
hos denna gubbe. — 3) a) Loppet af en
menniskas lif ifrån början till slut. L-vels lopp,
varaktighet. Det längsta l. L-vel är en strid
från början. Här i l-vel, i delta l-vel. (Fam.)
Aldrig i l-vel, aldrig i mill l., aldrig. — b) En
betydlig del af detta lifvet. Han har lillbragt
sill l. vid hofvel. Dan har blifvit krympling
för hela sill l. — Syn Se Lefnad. — c)
Själens tillstånd efler döden. Del tillkommande
l-vet. I ell annal l. Del eviga l-vel, de
lyck-saliges tillstånd efter döden. — 4) a) Sätt alt
tillbringa lifvet, lefnadssält. Föra ell muntert l.
Lefva ell lyckligt, sälll, lugnt, uselt l. Föra
ell exemplariskt l. Ångra sill förflutna l. Ell
verksami, arbetsamt, lättjefullt l. (Fig. fam.)
Göra någon l-vel surt, förorsaka honom mycken
oro, förtret, många sorger, bekymmer. — Bildar
en mängd sammansättningar, såsom : Landt-, Stads-,
Fäll-, Sjölif. Landlmannalif, Munk-, Knekllif, m.
fl. — b) Andligt varclsesätt. Menniskans
andliga l. L-vel i Christo. (Bibi.) Lifsens (gam.
genit.) bok, se Bok. Lifsens träd, se Träd. —
Bildar sammansättningarna: Själslif, Troslif, m. fl.
— 3) Samhällelig eller sällskaplig gemenskap
men-niskor emellan. L-vel i ell land, en stad. L-vel
i dessa krelsar är stelt och tvunget. Allmänna
l-vet. det dagliga l-vel, menniskornas dagliga
beröring med hvarandra. — 6) (fig.) a) Rörlighet,
liflighel. Del är myckel l. i denna la/la. Delta
porlrält har myckel l. Del finnes inlel l. i
honom, i hans sätt, skick, väsen, tal, skrifter.
Denna skådespelare saknar allt l. En slit
ulan l. och värme. — b) Säges om det, som
utgör en menniskas högsta nöje, hvarmed hon högst
gerna sysselsätter sig. Jagl, spel och flickor, del
är hans l. Denna räll är mill högsta l. —
c) Säges äfv. om det, som isynn. främjar och
befordrar någol. Bcdlighet och förtroende äro
handelns l. — 7) (i moralfilos.) Rätt all ej
skadas till lif, lemmar eller helsa. — 8) Lifvets
blomma, klängväxt med vackra purpurfärgade eller
violetta blommor, af hvilka på hvarje slånd
dagligen utslår en och vissnar en annan.
Convol-vulus purpureus. — B. i) a) En menniskas kropp.
Blif mig ifrån l-vet. Kom mig icke inpå l-vet.
— b) Bålen, stommen af en n^enniskokropp, isynn.
midjan. Fatta, laga någon om l-vet. Ha skärp
om l-vel. Lång i l-vet. Smal om l-vel. Hålla
l-vel ra kl. Förfölja någon med värjan på
l-vet. Få ell styng i l-vel. Veka l-vel, se Vek.
— c) AfTöring. Hårdl, löst l., då atTöringen är härd,
lös. Öppet l., obehindrad stolgång. — d) Näring.
Taga till lifs, förtära mat eller dryck, isynn. det
sednare. Få Ull lifs, få förtäring. Han har tagit,
fåll för myckel Ull lifs, är berusad. — 2) a)
Den del af en klädning, rock, som sitter orn
bröstet och veka lifvet. Klädningen, rocken är för
lång, kort, smal i l-vcl. — b) Se Snörlif. —
3) (byggn.k.) Mcdlersta delen af en kolonn eller
af en piedestal. — Lif betyder i
sammansättningar, utom de här anförda bemärkelser, äfven: a)
Hvad som är för en furstes uteslutande bruk,
särskilt är för hans räkning, till hans tjenst, o. s. v.
Sådana ord äro l. ex.: Li fba r b er are.
-kirurg, -kock, -kusk, - skräddare, -
skomakare, -Ijenare, m. fl. — b) Hvad någon
företrädesvis tycker om, t. ex.: Lifdryck, -häst,
-rätt, m. fl. — Ss. Liffartig, -full,
Lifs-längd.
LIFAKTIG, a. 2. Full af lif. — Syn. Se
LIF 23
Liflig. — Lifaklighel, f. 3. — Lifaktigt,
adv.
LIFASSURANS, Ifvassyranngs, f. 3. Se Lif*
försäkring, f.
L1FBÉVÄRING, f. 2. Benämning på Stock-»
holms stads och läns beväring.
LIFBINDEL, m. 2. pl. — bindlar. Bindel,
som sättes om underlifvet på barnsängsqvin-»
nor, sedan efterbörden afgålt, för all gifva det
stadga.
LIFDRABANT, –ånnt, m. 3. Benämning
på de krigare, som tillförene utgjorde svenska
ko-nungarnes närmaste lifvakt, och af hvilka hvarje
hade rang af löjtnant, under Carl XII:s tid af
ryltmästare eller kapilen.
LIFDRAGON, –ön, m. 3. Dragon, tillhörig
ell dragonregemente, för hvilket landets regent
sjelf är chef. — Ss. L-r cg emen le.
LIFEGEN, li’végänn, a. 2. neulr. — el. En,
som personligen är en annans egendom.
LIFEGENSKAP, f. sing. En menniskas
tillstånd, då hon personligen såsom egendom tillhör
en annan.
L1FFANA, f. 4. Förnämsta fanan i ett
regemente.
LIFFÄRG, m. 3. 4) Köttröd färg. — 2) Färg,
som någon mest tycker om.
LIFFÄRGAD, a. 2. Af köllröd färg.
L1FFÖRSÄKRING, f. 2. Fördrag, hvarigenom
enskilt man eller bolag, emot en öfverenskommen,
förut betalt afgift, förbinder sig alt vid en vist
uppgifven persons död utbetala en viss bestämd
summa, hvilken tillfaller någon efterlefvandc, t. ex.
maka eller barn. — Ss. L-sanslall,
-ssällskap.
LIFGARDE, Ifvgårde, n. 3. o. 4. Se
Lif-vakt, 4.
LIFGEDING, Ifvjcdinng, n. 2. (t. Leibgedinge)
Så kallades fordom det underhåll, som beviljades
svenska enkedroltningar.
LIFG1FVANDE, a. 4. 4) Som alstrar, ger
uppkomst ål lif. — 2) (fig.) Som väcker till
verksamhet, inger håg, lust, mod.
LIFGRENAD1ER,–––––djä’r, m. 3. (i Sverige)
Soldat, som tillhör antingen Lifregementels
Gre-nadiercorps eller något af
Lifgrcnadier-regemcn-lena.
LIFGRENADIER-REGEMENTE, - - - djä r - *
männle, n. 3. o. 4. Benämning på tvenne
infanteriregementen, hvilka båda äro förlagda i
Östergötland.
LIFGÖRDEL. m. 2. pl. — dlar. Gördel att
spänna om lifvet.
LIFHANK, m. 2. (pop.) Lifvet, lifskraften.
Brukas alltid i bcsiämd form. Så länge jag har
l-cn qvar, så länge jag lefver.
LIFHINNA, f. 4. Se Bukhinna.
L1FHULT, n. S. (skepp.) Den af
däcksplankorna. som är närmast vaterbordet.
L1FHUSAR, Ifvhusår, m. 3. 4) Husar,
tillhörande ett regemente, öfver hvilket landets
regent sjelf förer befälet. — 2) Husar, som hos en
furste, generalsperson eller öfverste gör tjenst som
beljent. Fredrik ll:s l.
LIFJÄGARE. m. 3. En furstes förste jägare.
LIFKALF, m. 2. pl. — kalfvar. Kalf, som
lägges på.
LIFKJORTEL, m. 2. — kjortlar, (bibi.) Ell
slags rock, sorn de fornjudiska presterne buro.
LIFKLÄDNING, f. 2. Klädning, som sitter
tält ål lifvet.
LIFKNEKT, m. 2. En furstes stalldräng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
