Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lefvermask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 tEF LEJ
LEFVERMASK, m. 2. Ett slags
intestinal-mask, % tum lång, platt, oval, i lefvern på Tår.
Fasciola hepatica.
LEFVERMOSSA, f. 4. (bot.) Lefvermossor,
en afdelning af mossorna. Musci hepalici.
LEFVERNE, lévärrne, n. sing. 1)
Lefnads-lopp, lefnadsvandel. Brukas numera mest i
kyrklig stil. Föra Ml gudakligl l. — Syn. Se
Lef-nad. — 2) (pop. o. fam.) Larm, buller, gny. Del
är ell fasligt l. Hvad är här för l.? — Syn.
Se Oväsende. — Ss. L-sbeskrifning,
-shi-sloria, -slopp.
LEFVERRIM, n. pl. 3. Tvåradiga,
skämtsamma rim, af hvilka första raden alltid börjar
med: Af gädda lefvern är och ej af någon
hvarvid nämnes ett djur eller något annat, mot
hvilket följande rad måste rjmmas.
LEFVERSLAG, n. sing. Se Lefverkis.
LEFVERSTEN, m. 2. Benämning på vissa
till slägtet carbonater hörande mineralier, af
lef-verbrun färg, och bufvudsakligen bestående af
kolsyrad kalk.
LEFVERTRAN, m. sing. Tran, som kokas
ur lefver samt inelfvor af slockfisk, kabeljo och
torsk.
LEGA, lèga, f. i. 1) Se Hyra, 4. Brukas i
dagligt tal mest, då fraga är om tillfällig tjcnst
af en person för någon kortare eller längre lid,
t. ex. då man leger en soldat, en arbetare, eller
äfv. vid belingning af skjuts eller körsla. — Syn.
Lagoaftal. Hyra. — 2) Den öfverenskomna
betalningen för legd persons arbete eller tjcnstcbilräde,
för skjuls eller körsla, o. s. v. En soldats, en
arbelares l. L-n för en häst. Taga l. som
soldat, låta värfva sig. — Bildar
sammansättningarna Arbetslpga, Skjutslega. [Leja.]
LEGA, lä’ja, v. a. 2. Impf. Lcgde (lä’jde).
Sup. Legl (läjt). Genom legoaftal betinga sig cn
persons tillfälliga tjcnst eller arbetsbiträde,
nyttjandet af elt lastdragande djur, o. s. v. L. någon som
beväringskarl i sill ställe. L. arbetare. L.
hästar, oxar, o. s. v. L. ül, genom legoaftal
bortlinga. [Leja.]
LEGAL, - al, a. 2. (lat. Legalis) Laglig,
lag-likmälig.
LEGALISERA, v. a. 4. Gifva laga kraft,
stadfästelsc. — Legali seran de, n. 4. o.
Le-galisering. f. 2.
LEGALITET,–––––ét, f. 3. Laglighet, laga
kraft, laggillhet.
LEGAT,-åt, n. 3. o. 3. (lat. Legalum) Gåfva,
stiftelse genom testamente.
LEGAT, -åt, m. 3. (lat. Legalus) I) (hos
de fordna Romarne) a) Proconsuls eller
Propræ-tors biträde i embetet. — b) En
öfverbefälhaf-vares närmaste man i befälet. — 2) (nu) a)
Ståthållare i Kyrkostaten. — b) Påfligt sändebud.
LEGATION, –tscbön, f. 3. 1) Beskickning
från en regering till en annan. — 2) Alla vid en
beskickning anställda personer. — 3) Distrikt i
Kyrkostaten, styrdt af en legat.
LEGATIONSRÅD, - - tschönsrå’d. n. 3. Titel,
som stundom tillägges en legations-sekreterare.
LEGATIONS-SEKRETERARE, m. 3.
Sekreterare vid en beskickning. [— secr —.]
LEGD, lä’jd, f. 3. Tillstånd för en dömd eller
anklagad person, att, utan fruktan för häktning,
få begifva sig till en viss ort och der uppehålla
sig under viss uppgifven lid. Belydde ursprungi.
den säkerhet, som, enligl de gamla lagarna, en
dråpare ägde, när han inställde sig vid tinget.
[Lejd.]
o LEGDEBREF, lä’jdebrév, n. 3. Kongl. till—
stånds-resolution för anklagad, som vistas
utomlands, att få återvända hem under ransakningen»
[Lejdebref.J
LEGEND, lejä nnd, m. 3. (lat. Legenda, pl.:
hvad som bör läsas) 1) (i katolska kyrkan)
Berättelse om elt helgons underbara öden och
underverk. — b) (fig.) Saga, dikt. — 2) Omskrifl på
ett mynt.
LEGERA, leschèra, v. a. 4. Se Beskicka.
LEGERING, leschèrinng, f. 2. Se
Beskickning.
LEGION, legiön, m. 3. 1) Truppafdelning hos
Romarne, i början 3000 man och 500 ryttare, men
sedan efterhand ökad ända till 6000 man. — 2)
(fig.) Skara, här.
LEG1SLATIV, legisslalfv, a. 2. Lagstiftande;
till lagstiftningen hörande eller som derå har
afseende. [— tif.]
LEG1SLATUR, lcgisslalür, f. 3. Lagstiftande
församling eller makt.
LEGITIM, leschilfm, a. 2. Laglig; rättmätig,
rättsenlig; äkla. L. konung. L. arfvinge.
LEGITIMATION, lcschilimatschön, f. 3.
Handlingen, då man legitimerar.
LEGITIMERA, leschitimèra, v. a. 4. 4)
Förklara laglig, rättmätig. — 2) Berättiga till. —
3) Gifva oäkta barn äkla barns rättighet. — L.
sig, v. r. Ådagalägga sin behörighet eller
riktigheten af gjord uppgift angående sin behörighet.
— Legitimering, f. 2.
LEGITIMIST, leschitimi’sst, m. 3.
Anhängare af ell politiskt parti, som endast erkänner
den regent för laglig, hvilken har ärftlig rätt till
regeringen.
LEGITIMITET, leschilimitél, f. 3. 4)
Laglighet, lagenlighet, rättmätighet. — 2) Äkta börd.
— 3) En regents rättmätighet i kraft af ärftlig
rättighet.
LEGNING, läjning, f. 2. Handlingen, då man
leger.
LEGOAFTAL, n. 3. Se Lega, 4.
LEGOFOLK, n. 3. Legdt folk.
LEGOHJON, n. 3. En, som arbetar för
dagspenning.
LEGOKNEKT, m. 2. Legd, besoldad krigsman.
LEGOSTÄMMA, f. 4. (lagt.) Öfverenskommen
tid för hyra ell. arrende. Köp bryter l.
LEGUAN, –ån, m. 3. Amerikansk ödla, 4
till 3 fot lång, marmorerad med gult och grönt.
Iguana tuberculala.
LEJA, se Lega.
LEJD, se Legd.
LEJDARE, m. 3. (skepp.) 4) Elt låg, på
hvilket något vandrar med en kaus eller litsor. —
2) Tågstege.
LEJON, n. 3. 4) Allmänt bekant, djur af
Kattslägtet, för sin styrka kalladl: Djurens
konung. Fclis Leo. Modig som ell l. — 2) (fig.)
Hjellcmodig man. — 3) (aslr.) L-el, ett af
tecknen i Djurkretsen. — 4) Se Delfin, 2. — Ss.
L-hona, -hud, -hufvud, -jagl, -kraft,
-klo, -merg, -sly r ka,-las s ,-un
ge,-vaktar e.
LEJONGAP, n. 3. 4) Elt lejons gap. — 2)
Blomväxten Antirrhinum rnajus.
LEJONHJERTA. n. 4. 4) Hjerta af ell lejon.
— 2) (fig.) a} Hjeltemodigt hjerta, hjeltemod. —
b) Hjellcmodig man.
LEJONINNA, f. 4. Lejonhona.
LEJONKULA, f. 4» Kula, der ett lejon har
sitt bo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
