- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
779

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Insättning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INS

placera. I. penningar i banken, der inlcmna
penningar mot beräkning af ränla. — 4) (fig.) I.
någon lill arfvinge, lill styresman, o. s. v.,
derlill förordna. I. någon i ell embele, en syssla,
bekläda dermed, sätta i utöfning deraf. f. i en
förläning, gifva en sådan. I. i besittning af ell
arf, låta någon i verkligheten tillträda det. I.
någon i sina rättigheter, återförskalfa någon
ul-Öfningen deraf. — Äfv. Sälla i n, för bem. i o. 2.
— Insättande, n. 4.

INSÄTTNING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom någon eller något insättes. Göra i. i
banken, der insätta penningar. — 2) Beloppet af en
insatt penningsumma. Hans i. i banken var
10,000 r:dr.

INSÖFVA, v. a. 2. Försätta i sömn. (Fig.)
I. i nöjen, vänja dervid, så alt man cj tänker på
annat. I. i säkerhet, göra någon fullkomligt
säker och sorglös. — Äfv. Söfva in. —
Insöf-vande, n. 4. o. Insöfning, f. 2.

INSÖRPLA, v. a. 4. Långsamt insupa
vålak-tig mat emellan läpparna i munnen. —
Insörp-lande, n. 4. o. Insörpling, f. 2.

INTAGA, v. a. 3. (böjes som Taga) 4) Taga
och inflytta i det inre af ett rum, elt ställe. I.
den ulhängda skylten i boden. — 2) Införa i
munnen och nedsvälja; förtära. I elt läkemedel.
1. frukost, middag, kaffe. — 3) Gifva befallning
om införandet af något, rcqvircra in, beställa.
Vi gingo in på cll schweizeri’, der han intog
glass, lät intaga g. — 4) Med vapenmakt taga i
besinning. I. cn stad, en fästning. — 5) (sjöt.)
1. segel, ej mer hafva dem utspända. I. barlast,
vatten, föra b., v. om bord. — 6) L i ell
sällskap, upptaga, låta deri få inlräde. I. cn
uppsats i en tidning, införa den der. L sin plats,
sätta eller ställa sig på sin bestämda plats. I.
ell jordstycke, inhägna det till odling. Detta
i-ger cn stor rymd, upplager, innefallar <5ec. —
7) (fig.) a) I hög grad behaga. Han intog alla
genom silt behagliga väsen. Hon förslår all
i. allas hjertan. Låla sig i-s af en qvinnas
behag. — b) Låla sig i-s af cn tanke, cll
Ivif-vel, Öfverlemna sig deråt. — Taga in säges äfv.
för alla bem. utom 7. — I-gen, part. pass.
Brukas stundom näslan adjektivt. I. af
fördomar, af kärlek lill någon, af fasa, af fruklan,
oro. L af sig sjelf, egenkär. I. af sina
för-Ij ens ler, som gör sig hög tanka derom.

INTAGA, f. 4. Öskift mark, som inhägnas
till odling.

INTAGANDE, n. 4. 4) Handlingen,
hvarigenom någon ell. något intages (i alla bem. utom 7).
— Adj. 4. (egentl. part. akt. af Intaga) Som
intager sinnet, i hög grad behagar. Säges både
om person och sak. Eli i. fruntimmer. Ell i.
väsende, skick. L maner. En i. berättelse,
musik. — Syn. Se Vacker, Behaglig.

INTAGNING, f. 2. Se Intagande, n.

INTALA, v. a. 4. o. 2. Genom sitt tal
in-gifva en något i själen. I. någon mod,
förtröstan. Hvem är det, som i-l dig all göra del?
Låla i. sig all begå en dårskap.

INTALAN, f. sing. indef., INTALANDE, n. 4.
o. 1NTALELSE, f. 3. Tal, hvarigenom man
in-gifver en något i själen.

INTAPPA, v. a. 4. Infoga medelst lappar. —
Inlappande, n. 4. o. Inlappning, f. 2.

INTE, fnnte, adv. Egentl. förkorladt af Intet.
Brukas i umgängestal och den lägre dialogen i
st. f. Icke, t. ex.: Det har jag inle hört. Han
var inte hemma.

INT 779

INTECKNA, v. n. 4. (Egentl.: Inskrifva f
bok. på lista, o. s. v.) Låla i. egendom, vid
domstol låta uppteckna egendom såsom stående i
pant för en viss skuldsumma. Låla i. sin
egendom för cn summa af .... — I-d, part. pass.
I. egendom. I. fordran, som vid domstol blifvit
upptecknad och hvarför säkerhet i gäldcnärs
egendom erhållits.

INTECKNANDE, n. 4. Laga åtgärd,
hvarigenom egendom för skuld inteeknas.

INTECKNING, f. 2. 4) Se Inlecknande.
Begära, söka i. i en persons egendom för hos
honom ägande fordran. — 2) 1 dombok gjord
anteckning om viss uppgifven egendoms häftande
såsom pant för skuld. Taga i. i ens egendom,
vid vederbörlig domstol förskaffa sig den. Gifva
i. i sin egendom, låta sin egendom inteeknas lill
säkerhet för cn borgenär. Hafva i. i en
egendom, äga af domstol mcdgifven rätt till
godlgö-relse för fordran ur cn egendom, i händelse
gäl-dcnären ej betalar. Lån cmol i. Hafva förslå
i-en, äldre i. — Ss. I-spro to koll.

INTEGRALRÄKNING, - - ålrä kninng, f. 2.
(mat.) Den delen af infinitcsimalräkningen (se d.
o.), som lärer, att af en gifven cqvation emellan
två cller flera variabla storheters differentialer
finna en cqvation cller relation emellan sjelfva
dessa storheter.

INTEGRERANDE, a. 4. Till det hela
vä-sendlligen hörande. Brukas isynn. i det poliliska
språket. En i. del af en stal.

INTELLEKTUEL, intälläcktuä’11, a. 2.
Förståndet tillhörig, som har afseende på förståndet.
— Motsats: Sinljg. [— lect —

o INTELLIGENS, inntäHijä’nns, f. 3. 4)
Förstånd. — 2) Genom förslåndet vunnen insigt. —

3) Ett med förstånd och insigt begåfvadt väsen.

INTELLIGENT, intällijännt, a. 4. Förståndig,
kunnig, insigtsfull.

INTENDENT, innlännd^nnt, m. 3. Person,
som har uppseende öfver något, t. ex. ett
offentligt institut, museum, o. s. v.

INTENDENTSKAP, –danntskåp, n. 3. En
intendents befattning.

JNTENSION, innlännschön, f. 3. Graden af
inre kraft hos ett ting.

INTENSITET, inntännsitét, f. 3. Grad af
styrka cller verksamhet.

INTENSIV, innlännsi’v, a. 2. Som har
afseende på inre kraft. I. storhet, som blott mäles
efter grader. L känsla, stark, liflig känsla.

INTENTION, inntänntschön, f. 3. Afsigt,
syftemål.

INTERCEDERA, innCrsedèra, v. n. 4. Medla;
lägga sig ul, fälla förbön för.

INTERCESSION, innfrsässchön, f. 3. Medling,
förbön.

INTERDIKT, innfrdickt, n. 3. o. 5.
Kyrkostraff, beslående i uteslutning ifrån kyrkans
gemenskap, hvarmcd fordom påfven, till tuklan för
uppstudsighet, beläde hela släder, landskap ocb
länder. [— diet.]

INTERESSE. m. fl., se Intresse, m. il.

INTERFOLIERA, v. a. 4. I. en bok,
emellan bladen deri inhäfta hvila pappersblad (för
anteckningar, o. s. v.). — Interfolierande,
n. 4. o. Interfoliering, f. 2.

INTERIMISTISK, a. 2. (af lat. Interim,
emellertid) Antagen, gällande för kort lid, tills
vidare.

INTERIMSFÖRDRAG, n. 5. Fördrag, som
gäller endast ad interim, d. v. s. tills vidare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0789.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free